På Facebook sprids påståenden om varor i svenska affärer, och en ”halalskatt” som sägs finansiera bland annat islamistisk terrorverksamhet – men det saknas belägg för uppgifterna.

Halal är ett religiöst begrepp som betyder att något är tillåtet inom den muslimska tron.

I en stor svensk Facebookgrupp pågår diskussioner om huruvida olika varor som säljs i Sverige är halalcertifierade och att konsumenten betalar en ”halalskatt” som går till finansiering av bland annat koranskolor, som i gruppen kallas för ”matjihad”.

Medlemmar i gruppen postar inlägg om olika produkter och varumärken som har eller inte har halalcertifiering. Personer skriver att de hört av sig till företagen för att fråga om de har halalcertifiering, och när företag svarat nej så anklagas de i gruppen för att ljuga.

Många inlägg och kommentarer saknar källhänvisningar och gruppmedlemmar verkar i stort sett förlita sig på andras siffror och omdömen trots att det saknas källor.

En person påstår att halalcertifiering finansierar den palestinska Hamas-rörelsen. En annan verkar hänvisa till konflikten i Israel med orden:

“Nu när alla har fått se vilken avgrundsdjup ondska pengarna från certifikaten går till så kanske det går att sätta lite press på alla butiker.”

Kommentar i Facebook-gruppen 15 oktober

Hon föreslår att gruppens medlemmar ska söka upp butikschefer och “visa hemska klipp och fråga om det är okej för dom”.

Gruppen har i skrivande stund cirka 11 700 medlemmar och jobbar aktivt med att försöka öka antalet genom uppmaningar till medlemmar att bjuda in sina vänner.

I ett inlägg hänvisas det till en debattartikel på Frihetsnytt, en konspirationistisk sajt, som enligt Expo bland annat är närstående den högerextrema grupperingen som kallas för Nätverket. Debattartikeln publicerades i mitten av april och inlägget i Facebook-gruppen, som till del består av kopierad text från debattartikeln, görs i slutet av juli.

Så här lyder det:

Fler och fler varor och kedjor är idag halalcertifierade. Certifieringen innebär för slutkunden en extra procentsats i halalskatt som läggs på varans pris. Det är dock långt ifrån bara ”rätt” slaktat kött som berörs. Nej, det finns faktiskt en risk att även T-shirten du har på dig eller plåstren du har hemma, är halalcertifierade, men det talas väldigt tyst om hela processen.

Utdrag ur inlägg i Facebook-gruppen 27 juli

I inlägget påstås också att konsumenten betalar för halalcertifieringen genom att priset på varan höjs med cirka 2,7 procent liksom att pengarna går till finansiering av moskéer och koranskolor.

Så här står det:

Denna certifiering betalas såklart av någon, vilken inte otippat är konsumenten. När du handlar en halalcertifierad produkt betalar du en form av extra skatt på priset (utöver alla annan skatt som redan finns där). Det har visat sig svårt att få svar från producenter vad den exakta summan är som adderas på priset, men uträkningar från Australien visar på cirka 2,7 procent.

Utdrag ur inlägg i Facebook-gruppen 27 juli

Procentsatsen 2,7 tas upp vid flera tillfällen, exempelvis i ett inlägg 27 september. Där står det även så här:

Dessvärre har vi allihopa, genom HC varor med att finansiera organisationer som driver islams intressen som t.ex byggen av moskeer. Vi måste med gemensamma krafter se till att åtminstone märkningen är tydlig så att vi har möjlighet att välja bort dessa produkter och företagen som är certifierade. Hjälp till att sprida information till dem som inte vet.

Utdrag ur inlägg i Facebook-gruppen 27 september

I inläggen finns ingen källhänvisning till påståendena. En av administratörerna i gruppen svarade i våras på frågor om procentsatsen i kommentarsfälten och sade då så här om var man fått det ifrån:

I en artikel från tror det var Australien var det så mycket men det är inte bekräftat hur mycket som läggs på i Sverige. Eftersom vi inte får någon vettig och korrekt information får vi väl anta att det är så.

Utdrag ur kommentar i Facebook-gruppen

Även sajten Swebb-tv, som Källkritikbyrån skrivit om i flera omgångar, uppmärksammar frågan i sitt klipp “Swebbtv nyheter 23 augusti”. Uppgifterna är dock identiska med de som tas upp i debattartikeln på Frihetsnytt, men Swebb-tv nämner vare sig dem eller någon annan som källa i sitt inslag.

I både debattartikeln och i Swebb-tv:s inslag lyfts Facebook-gruppen upp.

Mannen som skrivit debattartikeln på Frihetsnytt har varit aktiv i gruppens kommentarsfält.

Diskussionen i Australien

2015 faktagranskade ABC News påståenden om halalcertifieringsföretag registrerade i Australien efter att liknande kampanjer spridits på nätet där. Ett företag svarade då att det inte finansierade moskéer, men att de betalade för deras utgifter, som exempelvis el. Ett annat certifieringsföretag skrev på sin hemsida att det stödde islamiska center, moskéer, finansierade ungdomsutbildning och mentorprogram.

En affär i Australien med halalcertifiering svarade att kostnaden för certifikatet inte var något som påverkade priset på affärens produkter. I faktagranskningen tar man inte upp påståendet att cirka 2,7 procent skulle adderas på halalcertifierade varor upp.

Nyhetssajten News.com.au rapporterade 2014 om att personer trakasserade affärsinnehavare i Australien angående halalcertifiering.

Den australienska brottskommissionen gjorde också ett uttalande 2014 att de inte hittat något som indikerar på direkta kopplingar mellan halalcertifieringsindustrin och penningtvätt eller finansiering av terroristgrupper.

I Sverige i dag

Källkritikbyrån har pratat med företaget Scandinavian Halal Certification AB som utfärdar halalcertifikat i Sverige. Det är ett litet aktiebolag som förra året redovisade en omsättning på cirka 417 000 kronor.

Enligt företaget handlar kraven om hur producenten efterlever kritiska punkter i produktionslinjen. För en produkt som exempelvis havregryn eller kosmetik kan det handla om rengöringskrav på industrianläggningarna och att om man samtidigt producerar mat av exempelvis gris, som slaktas enligt svensk regel, så ska ingredienser inte gå emot islams lära och alltså separeras i tillverkningsprocessen.

– Kostnaden för ett certifikat görs utifrån en bedömning på hur många timmar som går åt vid inspektion av varje företag för att säkerställa att kraven är uppfyllda. Vi följer internationella standardiseringar. Prissättningen måste vara rättvis, vi får inte ta ut någon vinst från företagen och det är upp till företagen att sätta priset på deras varor, säger företagets ansvarige för kvalitetssäkring och inspektion, som vill vara anonym.

Att företaget skulle ta emot 2,7 procent av inkomsterna på halalcertifierade varor tillbakavisas.

– Det kan jag dementera direkt.

På frågan om vart företagets pengar går svarar han att pengarna återinvesteras och går till bland annat kostnader för transporter och inspektioner, att företaget inte sponsrar några organisationer och att den enda ambitionen är att driva näringsverksamhet.

Företagets vd ligger även bakom sajten Islamguiden, som ofta används som källa i svenska medier i samband med artiklar om exempelvis firande av muslimska högtider, men som också kritiserats och varit i blåsväder. För åtta år sedan bjöd Islamguiden, som också är en ideell förening med samma namn som sajten, in en radikal muslimsk predikant tillsammas med Märstas unga muslimer. Men kommunen satte stopp för den planerade föreläsningen och Märstas unga muslimer uteslöts ur ungdomsförbundet Sveriges unga muslimer.

Företaget Scandinavian Halal Certifikation AB säger att man inte sponsrat några religiösa eller politiska organisationer och skriver i ett mejl att Islamguiden aldrig mottagit några pengar från företaget.

I vare sig i Facebook-gruppen, på sajten Frihetsnytt eller från Swebb-tv:s sida har man kommit med några belägg för att 2,7 procent av inkomsterna från halalcertifierade varor i svenska butiker skulle ges till företag som utfärdar halalcertifikat eller att dessa sedan skulle ge pengarna vidare.

Källkritikbyrån har sökt skribenten till debattartikeln på Frihetsnytt utan framgång. Däremot svarade en administratör bakom Facebook-gruppen som spridit samma påståenden. Personen säger att uppgiften om 2,7 procent kommer från en liknande Facebook-grupp i Australien. Källkritikbyrån har inte kunnat återfinna den specifika uppgiften i den nämnda gruppen.

Utan märkning ingen certifiering

I Facebook-gruppen ägnas mycket tid åt att gå igenom vilka varor som är halalcertifierade och man litar inte på avsaknaden av en sådan uppmärkning eller på nekanden från butikspersonal.

Vi tittar närmare på ett exempel. Mejeriföretaget Arla, som ägs av runt 8 500 mjölkbönder i Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Luxemburg och Nederländerna, tas upp vid flera tillfällen i gruppen. En kvinna skriver att “de är halalcertifiserade så 2.75 % av vad de säljer går till islamister”.

Arla har halalcertifikat utfärdat i bland annat Nederländerna av företaget Halal Quality Control. Det är för bulkprodukter som säljs i säckar och stora block, till exempel mjölkpulver, vassleprotein och mjölkkoncentrat, i syfte att kunna exportera produkter till länder med muslimsk befolkning.

I Arlas fall handlar certifieringen om krav på rengöring och separation av ingredienser i produktionsanläggningarna för bulkprodukter som används i annan livsmedelstillverkning, alltså inte konsumentförpackningar.

Att en mjölk- eller yoghurtförpackning i en svensk butik av den anledningen skulle vara halalcertifierad utan att en sådan märkning finns på förpackningen dementeras av Arlas presschef i Sverige.

– Nej, det är inte samma maskiner. Däremot kan anläggningen där produkten förpackats vara halalcertifierad av de skäl som gäller för anläggningen som tillverkar till exempel mjölkpulver eller vassleprotein, säger Max Wallenberg, presschef på Arla Sverige, till Källkritikbyrån.

När Källkritikbyrån lyfter Arlas svar med administratören bakom Facebookgruppen svarar han:

”Jaha, så kan det vara, men Arla i sig självt är halalcertifierat i många länder i världen. Det är bolaget vi går på, så det spelar ingen roll, det här är bara fulspel.”

Kommentar från Facebook-gruppens administratör

Obedövad halalslakt ej tillåten i Sverige

I Sverige är halalslakt tillåten om djuret är bedövat när det slaktas. Alla slaktmetoder där djur inte bedövas före slakt är förbjudna, enligt Jordbruksverket. Djuren ska vara helt bedövade innan de avblodas och slakteriet får inte göra någonting med kroppen innan djuret är dött, enligt djurskyddslagen. Det innebär till exempel att kosherslakt och annan traditionell slakt av obedövade djur inte är tillåtet i Sverige.

– Det finns inget slakteri som frångår de svenska reglerna och skulle det göra det upptäcks det direkt då det genomförs täta, regelbundna kontroller på varje stort slakteri i landet. Alla djur besiktigas en gång före slakt och en gång efter slakt av tränade och observanta veterinärer, säger Christian Berking, senior veterinärinspektör vid Livsmedelsverket.

Vad vet vi mer om halalcertifiering för svensk del?

Det förs inga register på företag som exporterar halalcertifierade produkter till Sverige. Det krävs heller i dag ingen märkning på till exempel importerat kött där djuret slaktats utan bedövning. Det är heller inget krav att företag ska vara halalcertifierade om sådan slakt förekommer, utan det är frivilligt.

Det är också möjligt för svenskägda företag att betala för halalcertifikat utfärdade i andra länder med anledning av exportregler och att specifika länder kan ha krav på halalcertifiering för import av olika produkter.

Att en produkt i en svensk affär har texten ”halal” betyder inte nödvändigtvis att produkten är halalcertifierad, då halal enligt islam bara betyder tillåtet.

Sammantaget: Vi hittar inget som stödjer påståenden om att producenter eller svenska mat- och dagligvarubutiker skulle lägga på 2,7 procent på priset på halalcertifierade varor i någon slags “halalskatt” – eller att 2,7 procent av försäljningsintäkterna på sålda varor med halalcertifiering skulle gå till certifieringsföretaget.

Inga belägg har heller lagts fram för att ej uppmärkta varor i hemlighet skulle vara halalcertifierade.

LÄS MER:
► Fejkat svar från borgmästare till muslimer sprids på nytt

Lär dig att granska påståenden som du ser i sociala medier:
► Guide: Så går du snabbast från flödet till källorna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!