Idédebatt

Rykte på Tiktok eller äkta hot – vad ska man göra när vi inte vet?

8 February 2024  |  |

Fyra skolor i nordvästra Stockholm har sedan i måndags skakats av uppgifterna om ett hot på sociala medier. Sedan lades förundersökningen ner – för hotet kunde inte hittas. Jack Werner frågar sig om något borde ha gjorts annorlunda.

Foto: Skärmdump/Mitti/Nyhetsbyrån Järva/Expressen

Den som riktar ett falskt hot mot en skola, eller “oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom”, begår ett lagbrott. Man kan dömas för falskt larm till böter eller fängelse i högst ett år.

Men vad händer om ett hot bottnar i ett rykte?

I måndags fick föräldrarna till barn på Vällingbyskolan ett mejl från skolledningen. “Vi har fått information om att en ung pojke/man har lagt ut ett hot på Tiktok igår där han hotade med att skjuta på 4 olika skolor i Stockholm idag”, stod det. Skolans portar hade stängts och låsts, fick föräldrarna veta, och eleverna och personalen skulle hållas inne tills skoldagens slut.

Vällingbyskolan var en av fyra som hade drabbats av hotet. Man svarade alltså med så kallad inrymning och polisanmälan, och skoldagens rutiner var utbytta mot oro och erbjudanden om stödsamtal. Många föräldrar låg den kvällen och vred sig i sängen. Skulle man våga släppa barnen till skolan på tisdagen?

Idag, torsdag, rapporterar webbtidningen Nyhetsbyrån Järva att förundersökningen lagts ner. Polisen har helt enkelt inte hittat Tiktok-klippet där hotet skulle ha framförts. De har talat med enstaka personer som “tagit del av” videoklippet, men uppgifterna har varit “väldigt svårtolkade”.

“Men förundersökningen kan när som helst återupptas. Det är viktigt att de som sett, hört eller vet något kontaktar polisen och berättar”, säger polisens presstalesperson Carina Skagerlind till Nyhetsbyrån Järva.

Facebook-inlägg från Nyhetsbyrån Järva.

Redan på tisdagen såg jag de första tecknen på att klippet skulle bli svårfunnet. Jag frågade Nyhetsbyrån Järva, som hade varit nyhetsledande om storyn, och polisen. Ingen hade sett det. 

Under onsdagen pratade jag med skolledarna i alla fyra drabbade skolor, som även de (med undantag för en som inte ville kommentera) gav samma besked. Inte heller Teddy Söderberg, grundskolechefen i Spånga, Hässelby och Vällingby, hade sett klippet. Som bäst har jag hört talas om någon som kanske har sett det, men det förblir diffust.

Det handlade om uppgifter som gått i andra och tredje hand, berättade Ola Österling, polisens presstalesperson, för tidningen Mitti

Facebook-inlägg från Mitti.

Polisen hade fått samtal från två olika personer som skulle ha “tagit del av uppgifterna om det eventuella hotet på sociala medier”, skrev tidningen. Samma uppgifter hade nått skolledningen på Vällingbyskolan, som hade kontaktat Teddy Söderberg. Han hade sedan meddelat de fyra berörda skolorna om hotet.

Något som rörde till det hela lite extra var att Aftonbladet på lördagen vid middagstid hade publicerat ett reportage om den 16-årige pojke i Västsverige som i höstas fälldes för att ha planerat ett skoldåd.

Från Aftonbladets sajt.

Tidningen gjorde också ett klipp om reportaget som de på tisdagen, när barn och föräldrar i nordvästra Stockholm som mest frenetiskt försökte förstå sig på vari hotet mot just deras skolor bestod, lade ut på Tiktok.

Från Aftonbladets Tiktok-sida.

I förvirringen som rådde kan många ha tolkat bilderna i klippet med det hot de hade hört fanns riktat mot deras egna skolor.

– Men hur kedjan startade, det har jag ingen aning om. Det mesta är dolt i dunkel i bakgrunden till det här, som Tomas Andersson, rektor på Akalla grundskola, sade till mig.

Jag frågade om man inte kunde väntat lite med att agera, tills man åtminstone själv fått se det Tiktok-klipp allt skulle handla om. Tomas Andersson var snabb på svaret.

– Då skulle ju ett eventuellt scenario i värsta fall vara att det händer något medan man väntar på att få se klippet.

Rubrik i Mitti-tidningen. På bilden, Fredrik Boström, grundskolechef i Järva.

Samma resonemang förde Robert Staby, rektor på Hjulsta grundskola, påtagligt stressad och tagen av situationens allvar. 

– Tänk själv. Du har yttersta ansvaret för alla elever på din skola… Ja.

Båda talade om vikten av utvärderingen som skulle följa på denna händelse, när allt lugnat ner sig.

– Vi kommer sätta oss ner efter det här och försöker lära av det här. Men vi kanske kommer till slutsatsen att vi inte gjorde något fel, sade Robert Staby.

Två dygn av vad en förälder med barn i Vällingbyskolan kallat “psykisk terror” har gått, men ingen orsak av substans har kunnat visas upp. Så borde skolorna ha agerat annorlunda?

Det är en svår fråga, en som jag inte har svar på, men en som vi lika så fullt borde ställa oss. 

De hot, falska eller ej, som vi hittills upplevt har allt som oftast haft identifierbara avsändare.

Norrtelje tidnings inlägg på Facebook.

Mejl och telefonsamtal kan spåras, till och med klottrare kan hittas. Och vid larm om bomber finns det, som Robert Staby är inne på, en polisiärt rutinmässig katarsis.

– Då händer det något väldigt fort. Man får fram polisen som går igenom lokalerna och några timmar senare kan konstatera: det är ingenting.

Men när man med samma allvar tar sig an ett hot om våld som någon påstår sig ha sett på Tiktok, men ingen vet vem och ingen i händelsekedjan heller stannar upp för att undersöka saken, då finns inte samma möjligheter att snart ropa faran över eller i efterhand kräva ansvar av falsklarmare eller de som hotat. 

Då är vaksamheten länge enkelriktad, plågsam och utan tydligt slut.

Den som följde Nyhetsbyrån Järvas noggranna rapportering kunde mellan raderna utläsa att det var något diffust över hotet. Men borde de ha varit än tydligare med det, och därtill ställt än mer kritiska frågor till polisen och skolorna? Borde polisen ha påpekat det själva?

Och borde skolorna ha reagerat så kraftigt på ett hot de faktiskt inte tagit del av?

Eller är det klokaste resonemanget rektor Tomas Anderssons: better safe than sorry? Hellre två dagar psykisk terror i onödan än att ens riskera ett våldsdåd?

Jag vet inte. Men jag vet att vuxenvärlden är en notoriskt opålitlig källa till uppgifter om vad ungdomarna på Tiktok håller på med. Jag har skrivit om det gång efter annan.

Det här må vara första gången ryktet om uppgifter på sociala medier ligger bakom ett skolhot, men det kommer inte vara den sista.

Hur gör vi nästa gång?

Läs mer av Jack Werner:
► Ryktet om “tafsardagen” dumförklarar både dig och ditt barn
► Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?
► Sanningen om Arne Hegerfors citat fanns inte på en mack i Örebro
► Usama bin Ladin på Tiktok – en tacksam käpphäst


Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!