Granskning

Rykte om jordgubbsdrog oroar – men det är 13 år gammalt och från USA

8 January 2021  |  |

Vill du varna för något? Se till att det farliga är här och nu innan du skickar ut det till alla dina vänner på Facebook.

Ryktet fick spridning i slutet av det gångna året i Sverige. Foto: Pixabay

I december fick en gammal vandringssägenliknande varning nytt liv bland svenska Facebook-användare. Det varnades för en ny drog som påminner om godis med jordgubbssmak. Så här lyder inlägget:

Lystring!!! Ha ett samtal med dina barn. Ny drog i skolan. Du måste skicka det vidare även om du inte har barn. Alla behöver veta om den här drogen. Detta är en ny drog känd som ′′ jordgubbe “. För närvarande är skolor väldigt farliga – det borde alla veta.

Det finns en typ av kristaller, ser ut som jordgubbsgodis som väser och ′′ smälter ′′ i munnen. Det luktar jordgubbar och delas ut till barn på skolgården. Flera barn har redan förts till sjukhus i allvarligt skick. Denna drog kommer även i choklad, jordnötssmör, hjul, körsbär, druvor och apelsin.

Snälla lär era barn att inte acceptera godis från främlingar eller ens acceptera godis från en vän (som kanske fått av hans bekanta, med tanke på att det är godis). Varna så många som möjligt (även om de inte har barn) för att förhindra tragedier. #drogontics

Nätrykte på Facebook

Många reagerade oroligt och ville veta vilken skola det gäller, men eftersom det är just ett kedjebrev så har ingen av spridarna något bra svar på det.

Flera har också bett att få ta del av källan till påståendena.

Kommentar på Facebook.

En av de mest spridda inläggen i december fick nära 2 500 delningar och vi ringde upp rektorn på den närliggande Djupedalsskolan i Härryda för att fråga om de märkt av “en ny drog känd som jordgubbe”.

– Nej, det är inget som jag har någon kännedom om, säger rektor Birgitta Lager.

Det är inte så konstigt eftersom ryktet är översatt från engelska, kommer från USA och har många år på nacken. Drogen i fråga är jordgubbssmakande metamfetamin och fynd som gjorts har inte kunnat kopplas till några fall där barn varit inblandade, såvitt vi har sett.

Vi följer spåren tillbaka i tiden.

2007 skrev faktagranskaren Snopes om en varning som gick runt bland föräldrar i USA där det påstods att knarklangare försökte sälja smaksatt rosa metamfetamin till barn. Namnet? “Strawberry Quick”.

Över åren har ryktet snurrat på och faktakollsidan That’s nonsense skrev om det 2018. Jämför nu, så här lika låter det engelska ryktet:

New drug in Schools…

Please pass this on even if you do not have kids in school. Parents should know about this drug. This is a new drug known as ‘strawberry quick ‘.

There is a very scary thing going on in the schools right now that we all need to be aware of. There is a type of crystal meth going around that looks like strawberry pop rocks (the candy that sizzles and ‘pops’ in your mouth). It also smells like strawberry and it is being handed out to kids in school yards. They are calling it strawberry meth or strawberry quick.

Kids are ingesting this thinking that it is candy and being rushed off to the hospital in dire condition. It also comes in chocolate, peanut butter, cola, cherry, grape and orange.

Please instruct your children not to accept candy from strangers and even not to accept candy that looks like this from a friend (who may have been given it and believed it is candy) and to take any that they may have to a teacher, principal, etc. immediately.

Pass this email on to as many people as you can (even if they don’t have kids) so that we can raise awareness and hopefully prevent any tragedies from occurring..!!

Man kan se hur vissa meningar blivit konstiga i översättningen, till exempel att “there is a very scary thing going on in the schools right now” blivit “för närvarande är skolor väldigt farliga”. Eller varför inte smaken “hjul”?

Om vi tittar närmare på själva grundpåståendet så har det också sina brister. Färgen på narkotikan tros vara en bieffekt av tillverkningsprocessen snarare än nån medveten strategi att locka barn, skriver Snopes. En del av bilderna som spridits ser onekligen mer ut som prickig korv än jordgubbsgodis.

Bild från tidigare kedjebrev om jordgubbsknark.

Andra bilder som spridits i samband med rykten om knark som liknar godis har sett mer smakliga ut.

Barn är inte heller en särskilt köpstark målgrupp för narkotikaförsäljare. Men det som oroar föräldrar är antagligen att det ens en enda gång skulle kunna tas med till en skola. Och att det inte skett är svårt att slå fast – helt enkelt för att det är svårt att bevisa att något aldrig hänt någon gång någonstans.

När ryktet dök upp 2010 sade en talesman för USA:s federala narkotikapolis DEA att det var just ett rykte.

– Vi kollade med alla våra labb och det fanns ingen substans i det. Det är inte en trend eller ett verkligt problem, sade Michael Sanders på DEA till tidningen Bristol herald courier.

Jordgubbsmeth-myten har till och med sin egen Wikipedia-sida. Ett fåtal fall nämns där polis i USA hittat smaksatt metamfetamin, varav ett fall var jordgubbssmak, men inga fall där några barn varit inblandade.

Delning av ryktet 2020.

När det här spreds första gången i mitten av 00-talet så kom det snabbt till Nya Zeeland där den ideella organisationen New Zealand Drug Foundation fick många frågor om det. De tog därför upp det i sin tidning Matters of substance i augusti 2007.

De skriver om hur ryktet gått i USA via ett viralt email, men att inga fall har faktiskt har uppdagats:

“Metamfetamin med godissmak är lite som Loch Ness-monstret: alla har hört talas om det, men att någon faktiskt sett det är svårt att spåra och verifiera”.

Detsamma gäller överallt i världen. När något påstås vara farligt och förekomma bland barn så går budet som en löpeld. Vi skrev i mars om knivar gömda i färgglada kammar som påstods var i omlopp i skolor. Det visade sig på samma sätt som detta rykte vara en gäckande historia som gått jorden runt i åratal.

Vad är då problemet med att dela en sån här varning? Ja, du skrämmer upp föräldrar över något som inte är aktuellt för deras barn, du tar upp resurser för myndigheter som måste försöka ta reda på om det är på riktigt och i värsta fall så kanske människor blir avtrubbade och börjar misstro varningar när de faktiskt är relevanta.

Vad kan man göra då? Jo, kolla upp saken först.

– Innan du trycker på dela-knappen är det läge att tänka lite källkritiskt. Du kan till exempel börja med att kolla med skolan eller polisen i ditt område först, säger Per Fahlström, presstalesperson på Polisen i region Stockholm.

Så, för det första: sök på nätet efter information. Har det hänt här och nu? Har det kanske hunnit tillkomma information sedan inlägget skrevs?

När det gäller sådant som påminner om kedjebrev så är de många gånger översatta från engelska så håll utkik efter när språket låter konstigt och “google-översatt”.

Sök på faktagranskare och testa gärna den engelskspråkiga världen genom att söka på ett par sökord från inlägget och lägg till “fact check”. De första träffarna när man söker på till exempel “strawberry drug fact check” är “Strawberry Quik meth myth” och Snopes granskning “Are Drug Dealers Selling Strawberry Meth to Kids?”.

Google-sökning.

Det räcker inte med att bara se rubrikerna utan sen gäller det att läsa artiklarna och försöka göra en bedömning av källorna. Men det är bra första steg att ta när du tänker dela vidare något uppseendeväckande på nätet.

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.