Granskning

Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden

26 April 2023  |  |

Experter sågar påståenden om mobiler och basstationer – vi tittar närmare på vad som sades om strålning i Framgångspoddens avsnitt med Anders Sydborg.

Foto: Montage/Youtube/Tiktok

Uppdatering 28 april: Reaktion från Anders Sydborg har lagts till artikeln.

I slutet av mars gästades Framgångspodden av entreprenören Anders Sydborg. Han har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning.

I Framgångspodden presenterades Sydborg av programledaren Alexander Pärleros som en man med en brokig bakgrund som i dag lever utanför samhället:

Nu får man verkligen träffa en multientreprenör, Anders Sydborg, och den här killen, han har gjort mycket saker.

[. . .]

Vad Anders gör i dag är att han håller på med alternativmedicin, CBD-oljor, på olika sätt att använda det här alternativmedicinen till att bota cancer och massa olika delar.

Alexander Pärleros i Framgångspodden avsnitt 675 den 26 mars

Sydborg kom med ett stort antal påståenden i en bredd av ämnen i podden – flera av dem utan vetenskapligt stöd. Vi går här igenom de som handlar om strålning och mobiler. I ytterligare en artikel kommer vi att ta upp påståendena om cancer och CBD-oljor.

Avsnittet på Acast sida.

“Obalanser i kroppen”

I podden påstår Anders Sydborg att strålningen i samhället orsakar skador.

Jag har sett väldigt tråkiga saker, om man är för nära en router, om man har telefonen för mycket, hur det skapar obalanser i kroppen, hur det skapar allvarliga sjukdomar.

Anders Sydborg i Framgångspodden avsnitt 675 den 26 mars

Anders Sydborg tar också upp basstationer och mobilmaster och hävdar att de får människor att må dåligt.

Bor man högt upp i en lägenhet och har de här basstationerna framför sig så påverkas man.

[. . .]

Vissa bara blöder näsblod och gråter.

Anders Sydborg i Framgångspodden avsnitt 675 den 26 mars

Men finns det någon grund för att tro att det är strålning som orsakar de här upplevelserna? Nej, svarar experter och ansvariga myndigheter.

– Det finns gränsvärden för den maximala styrkan på trådlösa signaler nära människor. Detta är inget unikt utan existerar på samma sätt som det finns regler kring annat som inte ska konsumeras i alltför stora doser, såsom regler kring matinnehåll, säger Emil Björnson, professor i trådlös kommunikation vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.

Gränsvärdena, som kallas för referensvärden, sätts av Strålsäkerhetsmyndigheten och är väl tilltagna.

– Det finns i dagsläget inga vetenskapligt säkerställda hälsorisker med elektromagnetiska fält om gällande referensvärden respekteras, säger Karl Herlin, sakkunnig inom elektromagnetiska fält och hälsorisker på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Mobiltelefoner då?

Myndigheten skriver på sin sajt: “Det har genomförts omfattande forskning utan att några strålskyddsrelaterade hälsorisker med mobiltelefonanvändning har kunnat säkerställas. Incidenstrender för hjärntumörer ger inte något stöd för att mobilsamtal skulle öka risken för hjärntumör.”

Dock påpekar man att det finns en liten osäkerhet vilket gör att man rekommenderar försiktighet.

– Strålsäkerhetsmyndigheten utför mätningar av elektromagnetiska fält och utvärderar forskning inom området kontinuerligt. Det finns en viss osäkerhet om möjliga långtidseffekter, framförallt när det gäller barn, då strålning från mobiltelefoner, som står för den allra största delen av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, diskuteras. I väntan på ytterligare kunskap förespråkar vi därför försiktighet vid användning av mobiltelefon, till exempel genom användandet av mobiltelefonens högtalarfunktion eller handsfree, säger Karl Herlin.

Ur poddavsnittet på Youtube.

Bråkdelar av gränsvärdena

Anders Sydborg hävdar sig mäta och testa strålningsnivåerna i olika miljöer och lägger ofta upp videor från när han besökt människors hem eller stått på allmänna platser med sin utrustning. Men slutsatserna, att strålningen i samhället ligger på farliga nivåer, delas inte av forskare som studerar hälsoeffekter av icke-joniserande strålning.

– De här referensvärdena är ju satta med väldigt stora säkerhetsmarginaler, säger Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

– När man sätter referensvärdena så försöker man identifiera en nivå där det kan finnas en risk för hälsoeffekt. Man är väldigt försiktig och sätter först nivån med en säkerhetsmarginal. Dessutom har man ytterligare säkerhetsmarginaler för att man vill ta hänsyn till att det kan finnas variationer i befolkningen på hur känslig man är, men också att man vill ta höjd för att man inte har all kunskap. Skulle man komma i närheten av de här referensvärdena så är det fortfarande väldigt långt till att man har hälsoeffekter. Och den exponering som man stöter på normalt sett i den allmänna befolkningen är bara bråkdelar av de här referensvärdena.

Ur poddavsnittet på Youtube.

Från Strålsäkerhetsmyndighetens sida håller man inte heller med om att det rör sig om höga nivåer, utan tvärtom.

– Strålsäkerhetsmyndigheten har mätt exponeringen för radiovågor på olika platser i samhället. Resultatet visar att även om vi lägger ihop exponeringen från olika typer av sändare så är den totala exponeringen för radiovågor låg, vanligtvis 3–7 milliwatt per kvadratmeter i medelvärde i storstäder där allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält från basstationer är som högst, säger Karl Herlin på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det här är alltså 0,0003–0,0007 procent av det godkända referensvärdet.

– Det högsta värdet som strålsäkerhetsmyndigheten någonsin har mätt på allmän plats, 1 300 milliwatt per kvadratmeter, motsvarar cirka 20 procent av gällande referensvärde. Därför bedömer myndigheten att det inte finns några hälsorisker med exponeringen från basstationer, säger Karl Herlin.

Kommentar på Instagram.

Styrkan i signalen avtar snabbt

Källkritikbyrån frågar Emil Björnson på KTH om Anders Sydborgs uttalanden om basstationer.

– En mobiltelefon sänker automatiskt sin utsända signalstyrkan när den är nära en mobilmast, för det räcker med lägre energi för att nå fram. Eftersom det mestadels är signalerna från mobilen som når människor med nämnvärda energinivåer så är det bättre att ha många master så att signalstyrkan hos mobilen kan hållas låg. Det är alltså tvärtemot vad som påstås i podcasten. Styrkan hos trådlösa signaler förtunnas extremt snabbt. En mobil som är en meter från en sändare (mobilmast, router) mottar bara en miljondel av den utsända energin. En mobilmast använder 100–1 000 gånger mer signalenergi än en mobiltelefon, men redan en meter ifrån den så är signalstyrkan i luften lägre än från en mobiltelefon som är nära kroppen.

Blockerande skal?

Så här säger Anders Sydborg i podden:

En router ska man inte vara närmare än kanske sju–åtta meter om man inte har ett routerskydd på. Och så ska man givetvis stänga av den på natten, ha fast uppkoppling om det är möjligt.

Anders Sydborg i Framgångspodden avsnitt 675 den 26 mars

Men vad har ett “routerskydd” för funktion?

– Det som händer när man har såna här routerskydd som han pratar om är att man gör mottagningen sämre. Överföringen av data tar längre tid och i själva verket så förlänger man då antagligen exponeringstiden, säger Maria Feychting på Karolinska institutet.

Emil Björnson på KTH säger detsamma:

– Ett “routerskydd” tvingar mobilen eller datorn att skicka starkare signaler för att de ska komma igenom materialet. Det kan ha motsatt resultat mot vad man vill uppnå. En trådlös router använder tio gånger mer signalenergi än en mobiltelefon, men några decimeter från den så är signalstyrkan ändå lägre än från en mobiltelefon som hålls mot örat.

Strålsäkerhetsmyndigheten skriver att det inte finns några vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker gällande strålning från wifi, därför finns det heller inte några rekommendationer om att hålla avstånd till en router eller liknande.

Anders Sydborg gör kontinuerligt reklam i sina stora Facebook-grupper för att köpa produkter som han varit med och tagit fram, såsom routerskydd och mobilskal som ska förhindra strålning.

Inlägg i Facebook-grupp.
Ur en Facebook-kommentar från Anders Sydborg.

Trådlösa hörlurar

Anders Sydborg säger att han själv inte skulle sätta en mobiltelefon mot huvudet. Programledaren Alexander Pärleros frågar hur farligt det är med trådlösa hörlurar som airpods och får svaret att Sydborg sett hur “barn blir röda på halsen, röda i ansiktet, får svårt att sova”.

– Det här låter som anekdoter där personer upplever fysiska symtom och sedan gissar sig till vad anledningen är. Jag känner inte till några orsakssamband av detta slag. Det finns elektromagnetisk strålning (röntgen, UV) som har påverkan på kroppen, men frekvenserna som används för trådlös kommunikation är en miljon gånger därifrån och är inte joniserande så de påverkar inte cellerna på det sätt som röntgen gör, säger Emil Björnson på KTH.

Han påpekar också att en trådlös handsfree använder mycket lägre signalstyrka än en mobiltelefon gör när den skickar signal till en mobilmast.

Forskningsläget

Anders Sydborg säger så här i podden:

Det finns inte en enda forskningsrapport som visar att den här trådlösa tekniken är helt ofarlig.

Anders Sydborg i Framgångspodden avsnitt 675 den 26 mars

Man kan aldrig bevisa att något är helt ofarligt, utan bara det omvända, anmärker Emil Björnson på.

– Det finns mängder av saker som är farliga i alltför stora doser. Ris innehåller en liten mängd arsenik, så vi bör inte äta ris varje dag. För trådlös teknik så känner WHO inte ens till några farliga långtidseffekter men man har ändå strikta gränsvärden.

Kommentar på Instagram.

Maria Feychting på Karolinska institutet påpekar att enskilda studier inte ska ges så stor vikt utan det är den sammantagna bilden som växer fram med en stor mängd forskningsstudier som gäller.

– Det är nästan omöjligt att bevisa att någonting är helt ofarligt, men det finns ju väldigt mycket forskning gjord och massvis av studier som inte har sett några effekter.

Hon tar även upp frekvensnivåer som kan komma att användas på sikt inom 5G-nät.

– På de här högre frekvensnivåerna som inte har använts än så finns inte särskilt mycket forskning. Men det finns ju andra applikationer som använder frekvenser i samma storleksordning, som radar till exempel. Det finns en del studier på personer som exponerats för radar i sitt yrke och den forskningen visar inte heller att det finns några effekter på de nivåerna. Men det är ju yrkesarbetande, man har inte sett hur det ser ut i den allmänna befolkningen. Man behöver ju fortsätta studera det här nu när man börjar använda de högre frekvenserna. Men baserat på vad man vet om de här exponeringarnas egenskaper och tidigare forskning så har man inte någon biologisk grund för att tro att 5G på högre frekvensnivå skulle ge någon effekt.

Framgångspodden i blåsväder förr

I inledningen av poddavsnittet spekulerar Framgångspoddens programledare Alexander Pärleros om att programmet “kommer att röra runt i grytan”. Han har tidigare fått kritik för sitt poddavsnitt om coronavaccin med författaren Katarina Gospic i februari förra året eftersom det innehöll förvillande påståenden och felaktigheter.

Källkritikbyrån granskade då påståendena i podden, liksom Expressens medicinreporter Amina Manzoor som gick igenom påståendena i ett avsnitt av Loungepodden.

Pärleros kommenterar det avsnittet och kritiken under poddsamtalet med Anders Sydborg:

Bara för att flocken tycker en sak så behöver det inte vara rätt. Och man måste kunna fråga varför, och det gör vi med allt annat i samhället. [. . .] Men just det här med vaccinfrågan just då, det fick man inte göra alls.

Alexander Pärleros i Framgångspodden avsnitt 675 den 26 mars

Ifjol tog poddplattformen Acast bort annonserna på avsnittet med Katarina Gospic. Så här kommenterar de det i dag:

– När det gäller avsnittet med Katarina Gospic specifikt, valde Acast att deaktivera reklamen mot bakgrund av att innehållet, under rådande period, kunde uppfattas som kontroversiellt och vi är nogranna med att skydda våra annonsörer, säger Madeleine Käck, kommunikationschef på Acast.

När Källkritikbyrån frågar om Acast uppfattar det nu aktuella avsnittet med Anders Sydborg som kontroversiellt och om det för Acasts del är uppmärksamheten eller innehållet som avgör om ett avsnitt är kontroversiellt, så blir svaret från Käck att de ska prata med Alexander Pärleros och sedan ta ställning till om de anser att innehållet bryter mot deras communityregler som hosting- och distributionsplattform.

Källkritikbyrån har sökt Alexander Pärleros, men inte fått svar. En av frågorna vi ställt är hur många som tittat på avsnittet. Framgångspodden beskrivs som Sveriges största intervjupodd och når generellt en stor publik.

Bland Alexander Pärleros upplagda videor på Youtube har avsnittet över 197 000 visningar vilket är avsevärt mer än de övriga av hans videor i närtid.

Poddavsnittet upplagt på Youtube.

De flesta kommentarer är positiva, men det finns också de som kritiserar Pärleros för att han väljer att intervjua Sydborg: “Sjunka så lågt och bjuda in en uppenbar lurendrejare och låta han få sagt saker helt utan att bli ifrågasatt”, skriver en person på Instagram. Andra tycker att det är fantastiskt att Sydborg bjudits in som gäst.

Anders Sydborg gjorde efter poddavsnittet ett par inlägg i sina grupper på Facebook där han tackade för att han fått komma och skrev att “tack vare Alexander och hans kollegor så har det öppnats hela nya dörrar” och att hundratals människor kontaktat honom varje dag sedan podden släppts.

Inlägg på Facebook.

Uppdatering 28 april: När Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg så har han inte svarat oss, men lagt upp en skärmdump på vårt mejl på Facebook och kommenterat så här:

När jag kritiserar telekomindustrin och tar upp hälsoriskerna och hur det påverkar både människor, djur, växter insekter mm så rycker SVT ut med blixtens hastighet då mina inlägg delas av många på sociala medier.
Tanken är givetvis att att misskreditera mig för mina påståenden då många ser att det finns stora hälsorisker som tystas ned.

Ur Anders Sydborgs inlägg på Facebook

LÄS MER:
► Experter: Förvillande påståenden i Framgångspodden
► Magnetism, 5G och biovapen – påståenden om grafenoxid i vaccin frodas på nätet
► Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter


Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!