Den nya klassificeringen av aspartam placerar det i samma kategori som inlagda grönsaker och aloe vera på skalan av möjligt cancerframkallande ämnen och har inte medfört några ändrade rekommendationer om intag. Det har däremot lett till att vilda påståenden om sötningsmedlet fått ett uppsving på nätet.

I ett inlägg från 2019 med över 40 000 delningar påstås det att sötningsmedlet aspartam är giftigt och cancerogent, att djur och insekter inte äter aspartam, och att Livsmedelsverket förgiftar oss genom att tillåta aspartam i vår kost.

Detta inlägg har fått en renässans och ett stort antal nya delningar efter det att världshälsoorganisationen WHO kom med nya påbud om aspartam tidigare i år.

Inlägget illustreras av en dramatisk bild med en dödskalle på, och en sked med något som ser ut att vara tabletter, och ackompanjeras av en längre text:

Aspartam är ett cancerogent sötningsmedel som skapar excitotoxicitet i kroppens centrala nervsystem. Det är en av de mest kontroversiella livsmedelstillsatserna i historien eftersom det är kopplat till leukemi och lymfom. Många läkare, vetenskapsmän och konsumentgrupper menar att detta artificiella sötningsmedel aldrig borde ha släppts ut på marknaden och att tillåta det i livsmedelskedjan successivt tar kål på oss.

Utdrag ur inlägg på Facebook 2019

Mannen bakom inlägget har tidigare lagt upp likadana påståenden, något som vi granskade 2018 med Viralgranskaren.

I kommentarsfältet skriver en person “CANCER” följt av en dödskalle-emoji. Andra hävdar att aspartam leder till infertilitet.

Texten i inlägget är i det närmaste en direktöversättning av en artikel från 2005 i den brittiska tidningen The Ecologist, där det hävdas att aspartam använts som stridsgas.

Ur Facebook-inlägget:

Aspartam framställdes först som biokemiskt krigsmedel för militär användning, och var listat av Pentagon som en nervgiftig stridsgas. Eftersom det inte gav kemikaliejätten Searle någon framgång, valde man istället att marknadsföra det som ett konstgjort sötningsmedel och är idag en helt integrerad del av den moderna kosten. G.D. Searle & Company köptes upp av Monsanto 1985.

Utdrag ur inlägg på Facebook 2019

Ett stort antal av påståendena i inlägget stämmer inte.

I korthet: Nej, aspartam har inte använts som nervgift, går inte att utrota insekter med, och det finns inget som tyder på att det är farligt att äta eller dricka livsmedel som innehåller aspartam om du håller dig inom de rekommenderade mängderna. Det stämmer inte heller att djur undviker sötningsmedlet.

För mer detaljer: Vi har gått igenom påståendena och vad den nya WHO-klassificeringen innebär med ett flertal experter – här nedan hittar du utvecklade svar kring alla frågorna.

Vi börjar i djurriket:

Nej, djur kan inte känna på sig om något är giftigt

Stämmer det att hundar och katter inte äter aspartam, eller att det skulle vara farligt för djur att få i sig sötningsmedlet? Nej, det finns inget som tyder på att aspartam påverkar djur negativt. Detta antagande baseras troligen på sammanblandningar av fakta, då det finns ett annat artificiellt sötningsmedel som faktiskt är farligt för hundar, nämligen xylitol, som enligt Giftinformationscentralen leder till hastigt blodsockerfall hos hunden, vilket kan vara farligt.

Källkritikbyrån har intervjuat Anders Glynn, professor i toxikologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att ta reda på om det stämmer att djur avstår från att äta sådant som innehåller aspartam.

– Nej, det stämmer inte. Djur kan inte avgöra om ett ämne är giftigt eller inte. När det gäller hundar och katter råkar de faktiskt ofta förgifta sig själva genom att äta saker som är giftiga för dem. Det mest kända vi konsumerar som är mycket giftigt för hundar är choklad, som innehåller teobromin, och det äter hundarna trots att det är farligt för dem. Det är vanligt att hundägare behöver söka veterinär just för att deras hund har fått i sig choklad, säger han.

– Växter har utvecklat något som heter sekundära metaboliter, som är till för att de inte ska bli uppätna av växtätare. Dessa smakar oftast beskt, så det är beskhet som kan göra att man kan misstänka att någonting är giftigt.

Skämtinlägg bakom ryktet om aspartam som myrgift

Varför cirkulerar uppgifter om att aspartam skrämmer bort, eller till och med dödar myror?

Detta rykte har förekommit länge på internet, och undersöktes redan 2006 av den amerikanska faktagranskarsajten Snopes. De kom fram till att ryktet uppstod efter att satirsajten Spoof i augusti 2006 publicerade ett skämtinlägg där de skrev just att aspartam först skapats som myrgift. Det framgår redan i ursprungsinlägget på Spoofs webbsida att texten är menad som en parodi, något som trots detta alltså verkar ha gått många läsare förbi.

Finska forskare har även gjort en studie där myrkolonier gavs aspartam. De såg ingen ökad dödlighet alls hos myrorna i förhållande till kontrollgruppen. De provade också att sänka ned myrdrottningar i vatten med tillsatt aspartam. Inte heller här sågs några reaktioner hos myrorna. Myrdrottningarna hade överhuvudtaget låg dödlighet, både i gruppen som fick bada i vatten och gruppen som badade i aspartamblandningen. Det får alltså anses klarlagt att det inte går att utrota myror med aspartam.

Det finns däremot faktiskt en kinesisk studie där man provat att ge en rad olika sötningsmedel till en specifik myrsort, eldmyra, som inte finns i Sverige. Slutsatsen i den studien var att sötningsmedlet erythritol – vilket inte är samma sak som aspartam – eventuellt hade en effekt på just den myrsorten, men forskargruppens slutsats är att detta behöver undersökas närmare.

Stridsmedel?

Har det använts som biokemiskt stridsmedel och godkänts som nervgas av Pentagon?

Nej. Troligen kommer denna uppgift från ett rykte som cirkulerat på internet om att soldaters konsumtion av lightläsk under gulfkrisen skulle ha lett till det som sedan kom att kallas för “Gulf war syndrome” eller “Gulf war illness”, vilket bestod av vitt skilda symtom, där allt från yrsel, trötthet, diarre, värk och svettningar till hjärntumörer noterades.

Detta samband har sedan motbevisats i ett antal studier, varav den senaste studien anser det klarlagt att soldaterna som drabbades utsattes för nervgasen sarin, vilket i kombination med en specifik gen framkallade dessa symtom, något som alltså inte har något med aspartam att göra.

Källkritikbyrån kontaktade kemisten Rikard Norlin på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, som säger att begreppet biokemiska vapen inte finns, och att han betraktar det som helt osannolikt att det skulle ha använts i krigföringen i Gulfkriget.

– Det finns begreppsmässigt både kemiska vapen och biologiska vapen, biokemiska vapen är inte en ”riktig” vapenkategori och jag har inte hört uttrycket förut. Aspartam är inte ett nervgift, tvärtemot är människan mycket tålig för aspartam i alla mängder som är rimliga att använda i livsmedel.

Har det använts som stridsmedel?

– Det finns inget som tyder på att det någonsin har använts som stridsmedel. Jag har mycket svårt att tro att USA eller någon annan stat skulle ha haft ett militärt intresse av sötningsmedel. Vetenskapen har haft kännedom om extremt potenta nervgaser  som exempelvis VX redan innan aspartam upptäcktes som sötningsmedel så det är helt ologiskt att det skulle ha funnits något intresse av att använda aspartam som gift.

Varför det?

– Aspartam är helt enkelt inte giftigt. Dessutom har aspartam små möjligheter att ta sig fram till eller in i celler för att förgifta en individ då nedbrytning av aspartam i huvudsak sker redan i magsäcken. Vid nedbrytningen bildas främst de aminosyror som aspartam är uppbyggt av.

Vi ringde även upp Åke Sellström, numera pensionerad doktor i kemi vid Göteborgs universitet, chef på Försvarets forskningsanstalt (numera FOI), projektledare på europeiska CBRNE-centret i Umeå och chef för FN:s vapeninspektion i Syrien 2013. Inte heller han hade någonsin hört talas om att aspartam skulle fungera som nervgas.

– Det är så långsökt att det inte är klokt. Man är även tvungen att genomföra en hel del tester om man ska få tillsätta någonting i kosten. Om någonting skulle vara så giftigt så att det fungerar som en nervgas skulle det aldrig överleva de mest basala av de testerna. Ska någonting betraktas som nervgas så är det ju oerhört giftigt, de är farliga i mycket låga doser. Nervgaser är så giftiga att det lönar sig att använda dem i krig, så att säga, säger Åke Sellström.

Påverkar aspartam tarmarna?

Detta påstående dyker upp i kommentarsfält – stämmer det?

–  Det kan man säga om allt, för allt vi gör påverkar tarmfloran. Att vi är fysiskt aktiva påverkar tarmfloran, att vi äter mycket grönsaker påverkar tarmfloran, och det finns dessutom ingen “optimal tarmflora”, eftersom den är olika hos olika människor. Det bästa vi kan göra för vår tarmflora är att äta mycket kostfibrer, frukt och grönt. Det verkar vara bra och gynnar oss, konstaterar Jessica Norrbom, fysiolog och forskare på Karolinska Institutet.

Omvandlas aspartam till träsprit och formaldehyd i kroppen?

I en kommentar på norska hävdas det att aspartam ombildas till träsprit och formaldehyd i kroppen. Detta stämmer, men det handlar om mycket små mängder. När aspartamet bryts ned i magsäcken och tarmkanalen är en av nedbrytningsprodukterna metanol. Detta gäller även en rad andra livsmedel. Metanol finns nämligen naturligt i små mängder även i till exempel frukt och fruktjuicer.

Enligt Livsmedelsverket är den mängd metanol som tillförs kroppen från ett glas aspartamsötad läsk mindre än den mängd som finns naturligt i till exempel ett glas apelsinjuice. Enligt Jessica Norrbom ser man inte ens efter en maxdos aspartam någon som helst ökning av metanol i blodet hos människor, något som också bekräftas av Livsmedelsverkets toxikolog, Sara Gunnare.

Hon bekräftar också att det bildas små mängder formaldehyd när metanol bryts ned i kroppen, vilket alltså även sker med de övriga livsmedlen som innehåller metanol.

Vad består aspartam av?

Aspartam är uppbyggt av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Detta är aminosyror som ingår som byggstenar i många proteiner i vår normala kost. De aminosyrorna finns  överallt i vår mat som innehåller protein. Vi frågade Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet vad det innebär det i praktiken.

– Mjölkprodukter och kycklingkött är två exempel på livsmedel som innehåller just dessa aminosyror. Och när vi äter mjölkprodukter eller kyckling så tar kroppen hand om asparaginsyra och fenylalanin precis som med vilka andra aminosyror som helst. Det sker även när vi dricker eller äter något där det finns aspartam. Det är kanske till och med mer naturligt än många andra sötningsmedel som vi har haft under årens lopp, förklarar hon.

Har man sett några risker med artificiella sötningsmedel?

– Nej, de sötningsmedel som är godkända för konsumtion är väldigt väl studerade både ur säkerhetsaspekter och konsumtion.

Påverkar aspartam hjärnan?

Hos friska människor påverkas inte hjärnan av aspartam. Det finns dock människor som lider av en ovanlig ärftlig ämnesomsättningssjukdom som heter fenylketonuri, PKU. Hos dem har det enzym som behövs för att bryta ned aminosyran fenylalanin nedsatt funktion. Då blir nivåerna av fenylalanin så höga i blodet att hjärnan och nervsystemet skadas.

Enligt Socialstyrelsen föds cirka fem barn per år i Sverige med fenylketonuri, och sedan 1965 screenas alla nyfödda barn för sjukdomen, för att man ska kunna sätta in behandling innan några skador uppstått.

Det är för att skydda den här gruppen som alla livsmedel som innehåller aspartam ska märkas med att de innehåller en fenylalaninkälla. Personer som inte kan bryta ned fenylalanin måste följa en mycket strikt diet med låg mängd protein, för att inte få i sig för höga nivåer av den aktuella aminosyran.

Ny kategorisering av aspartam hos WHO

Bakgrunden till att detta fyra år gamla inlägg återigen kommit på tapeten är troligen att WHO:s expertkommitté JECFA och IARC (International agency for research on cancer) i juli meddelade att de klassificerat aspartam som “möjligen cancerogent” för människor och bekräftade det acceptabla dagliga intaget (ADI) på 40 mg/kg kroppsvikt. När de granskat tillgänglig vetenskaplig litteratur noterade båda dessa organ begränsade bevis för en typ av levercancer hos människor.

Klassificeringen grupp 2B används i allmänhet antingen när det finns begränsade, men inte övertygande bevis för cancer hos människor, eller övertygande bevis för cancer hos försöksdjur. Det behöver inte innebära att det faktiskt finns studier på människor. Det kan handla om att det finns resultat på djur eller cellkulturer som kan indikera någonting, så att man inte kan utesluta att det ökar risken för cancer, men det säger ingenting om dos eller hur stor risk, berättar Jessica Norrbom på Karolinska institutet. 

– De säger samtidigt att det är säkert att konsumera 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt per dag, och då innebär det att för en person som väger 60 kilo anser man det säkert att att dricka 4 liter aspartamsötad dryck per dag under hela personens livstid utan att det är någon risk. I den bedömningen har man ändå lagt in en säkerhetsmarginal på 100 gånger den mängden, så det blir väldigt taget ur sitt sammanhang att bara titta på den här klassningen. Det finns inte data som har visat att det här skulle innebära någon risk för människor.

Aspartam i samma riskgrupp som picklade grönsaker och aloe vera

Men vad betyder då den nya klassificeringen av aspartam? IARC:s uppgift är att titta på alla offentligt tillgängliga bevis för ett ämne och avgöra om det kan vara cancerframkallande i någon mängd. I det arbetet använder de sig av fyra olika klassificeringsnivåer:

Cancerframkallande (grupp 1)

Troligen cancerframkallande (grupp 2a)

Möjligen cancerframkallande (grupp 2b)

Inte klassificerbara (grupp 3)

Troligen inte cancerframkallande (grupp 4).

De här nivåerna baseras på hur starka bevisen är, och man kan därför inte använda klassificeringen som en uppgift om hur farligt ett ämne är. Till exempel hör processat kött, solsken, rökning och asbest till grupp 1, eftersom man har kunnat hitta starka belägg för detta i studier på människor, medan till exempel rött kött, nattarbete och hårfrisörers exponering för kemiska produkter lagts i grupp 2a, då det inte finns lika mycket forskning på människor i den här kategorin.

I grupp 2b, som aspartam tillhör sedan i somras, återfinns för övrigt också bland annat inlagda grönsaker och aloe vera.

Enligt Ingrid Larsson behöver man även läsa hela resonemanget som fördes av WHO och IARC, där de konstaterade att även om det fanns ett underlag som eventuellt visade ett samband mellan intag av aspartam och en viss ökad cancerrisk så kunde de inte bortse från att detta berodde på ett omvänt orsakssamband, alltså att gruppen som väljer att dricka drycker med sötningsmedel har en ökad risk för cancer av andra orsaker, såsom till exempel fetma, och socioekonomiska faktorer.

Detta är också något som följare funderat över i kommentarsfältet till Facebook-inlägget.

Hur mycket kan man dricka?

Hur mycket aspartam anses säkert att konsumera, och vad grundar Livsmedelsverket de siffrorna på?

Enligt Livsmedelsverket kan man dricka fyra liter aspartamsötad lightläsk per dag, med hänvisning till en bedömning som gjordes 2013 av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Enligt deras bedömningar är den nuvarande rekommendationen säker. I den finns det också en säkerhetsmarginal.

– Just nu finns det inget som motiverar en sänkning av vad som anses säkert. Efsa gör nya bedömningar med jämna mellanrum, och jag vet att de just nu bland annat tittar på en saltblandning där aspartam är med. Skulle Efsa i samband med en sådan bedömning komma till slutsatsen att rekommendationen om dagligt intag behöver sänkas, då skulle antagligen vi också ändra den, för då anser vi att det är väl utvärderat, säger Sara Gunnare på Livsmedelsverket.

LÄS MER:
► Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet
► Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!