Granskning

Nej, sjukvården har inte infört “dödsblanketter”

24 March 2020  |  |

När oinsatta ska tolka medicinska begrepp kan det bli snurrigt och i vissa fall helt fel. Vi har tittat närmare på Samhällsnytt-artikeln om “dödsblanketterna”.

Samhällsnytts publicering på Facebook 21 mars.

Den högerextrema sajten Samhällsnytt (tidigare Avpixlat) publicerade i helgen en artikel med rubriken “Här är sjukvårdens dödsblankett – ska ”sålla ut” coronapatienter”. Den innehåller ett flertal falska och missvisande påståenden.

– Det här är väldigt upprörande, säger Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköpings universitet, när vi frågar honom om artikeln.

Sandman arbetar med Socialstyrelsens utredning om riktlinjer till stöd för sjukvårdspersonal som i ett ansträngt läge kan komma att behöva göra tuffa prioriteringar mellan patienter.

Samhällsnytt påstår att de riktlinjerna är färdiga och att resultatet blev en utbildning för vårdpersonal. Det stämmer inte, säger Lars Sandman. På Socialstyrelsens sida finns länkar till olika utbildningar, men själva riktlinjerna kommer inom en snar framtid. Men det är bara ett i raden av fel i artikeln.

Samhällsnytt påstår också att “patienter som anses mindre värdefulla att rädda kommer att nekas vård och skickas hem redan från början” från sjukhusen. Det stämmer inte heller och verkar bero på att skribenten på Samhällsnytt missuppfattat innehållet i de dokument som sajten kallar för “dödsblanketter”.

Kommentar till Samhällsnytts publicering.

Dokumentet som det hela bygger på finns på Socialstyrelsens sida bredvid utbildningarna och handlar om så kallat “yttre triage”. Så har Socialstyrelsen skapat “dödsblanketter”?

– Triage är ett begrepp som använts sedan länge inom sjukvården för att sortera och prioritera patienter. Det är en rutinmässig del av all akutsjukvård och görs dagligen på samtliga landets akutmottagningar. Lite förenklat kan man säga att syftet med triagering är att kunna prioritera vem som skall träffa läkare först utefter hur sjuk patienten är. Det är inget nytt fenomen som uppkommit efter covidutbrottet, säger Emma Lukic, sektionschef på akutmottagningen på Östra sjukhuset i Göteborg.

Störst vårdbehov går först, är principen.

På grund av corona-smittan behöver sjukhusen göra en bedömning redan när patienter kommer till akutmottagningar. Målet är att försöka att förhindra att corona-drabbade patienter blandas med och smittar andra patienter och personalen inne på mottagningen. På sina håll har särskilda tält satts upp utanför akutmottagningen för det här syftet.

Härifrån kan personer bli hemskickade även om de misstänks ha smittats av corona-viruset, om de bedöms ha milda symptom och kan klara sig med egenvård och isolering i hemmet.

“Väg in följande: ålder, social situation, kroniska sjukdomar, nuvarande symptombild och risk för försämring och komplikationer”, står det i Socialstyrelsens dokument.

Utsnitt ur Socialstyrelsens instruktioner.

Men Samhällsnytt verkar läsa det som en uppmaning att sålla bort människor med de tillstånden. “Patienter som anses mindre värdefulla att rädda kommer att nekas vård och skickas hem redan från början. De faktorer som ska spela en roll i bedömningen är ålder, andra sjukdomar samt ”social situation”, skriver sajten.

Det är alltså tvärtom, säger Lars Sandman.

– Det är ju snarare en indikation på att man bör ges ett bättre omhändertagande. En person som kommer till den här första triagen och har en hög ålder eller andra sjukdomstillstånd som gör att personen är i en riskgrupp kommer ju INTE uppmanas att åka hem. Detsamma gäller som har en ohållbar social situation hemma. De patienter som inte har dessa riskfaktorer kan däremot möjligen skickas hem och så får man komma tillbaka om läget skulle försämras, säger Lars Sandman.

Så vid riktigt allvarliga fall kommer alltså patienter inte att skickas hem för att dö som Samhällsnytt skriver?

– Nej, så är det ju inte. I den här riktlinjen som är på väg så betonas att i de fall där man bedömer att intensivvård inte kommer att lyckas kommer det att ges lindrande vård eller palliativ vård. Det kommer att ske ett omhändertagande av de patienterna men på andra ställen inom vården än intensivvården.

Vad tycker du om hur Samhällsnytt beskriver arbetet med sjukvårdens prioriteringar?

– Det är ett fruktansvärt sätt att utnyttja en besvärlig situation, säger Lars Sandman.

Kommentar på Facebook 22 mars.

Samhällsnytts skribent har också tagit en kurs på Medster, ett förtag som tillhandahåller onlineutbildningar för läkare och sjukvårdspersonal.

John Terlinder, specialistläkare inom pediatrik och ägare till företaget, berättar att man ville göra en god gärning genom att öppna upp kurser där personal fick träna sig på virtuella fall som förberedelse inför corona-krisen.

– Man ska ange vilken roll i sjukvården man har när man deltar i den här kursen och den här personen verkar ha gått kursen under falskt namn och saknar sjukvårdsutbildning, säger han.

De är alltså inte till för vem som helst och är i vanliga fall inte gratis.

– Vi kanske hade behövt tänka om. I vanliga fall om det kostar 5 000 kronor så skriver ju inte den här typen av personer upp sig, konstaterar Terlinder.

Det Samhällsnytt fått med sig från den här kursen är beskrivningen av en man i 35-årsåldern i USA som utvecklat feber och symptom efter en resa till Wuhan. Sajten beskriver de omfattande insatser som gjordes för den här mannen “tack vare att han befann sig på ett amerikanskt sjukhus” och skriver: “I Sverige skulle han inte fått någon hjälp överhuvudtaget, utan skickats hem”.

Men det är inte vilket fall som helst.

– Det här fallet som beskrivs i kursen är det första bekräftade i USA och därmed blåste man på med alla möjliga tester och prövade olika saker. I efterhand kunde man konstatera att det nog inte var nödvändigt, säger John Terlinder.

Framgår det av kursen?

– Ja.

Här kan du läsa mer om det fallet.

Skribentens egen publicering på Twitter 21 mars.

Det är inte första gången som den här skribenten på sajten Samhällsnytt använder sig av ett annat namn än sitt eget.

– Personen som skriver under pseudonymen Egor Putilov har en historia av bedrägligt beteende, säger Henrik Sundbom på tankesmedjan Fri värld, som nyligen släppt rapporten ”Informationspandemi – Desinformation i skuggan av Coronakrisen”.

Mannen blev känd för en bredare allmänhet 2016 när han uppmärksammades för att ha skrivit debattartiklar under falskt namn samtidigt som han var anställd på Sverigedemokraternas riksdagskansli.

– Han har uppträtt under en lång rad antagna namn, ljugit om sin historia, publicerat fabricerade artiklar och omgett sig med oräkneliga rökridåer. I sin nuvarande roll som skribent på den högerpopulistiska nättidningen Samhällsnytt har han blivit en viktig opinionsbildare i SD-nära kretsar. För ett år sedan nekades Putilov pressackreditering, vilket riksdagsdirektören motiverade med att han enligt Säpo haft kontakt med rysk säkerhetstjänst, säger Sundbom.

Tidigare har Källkritikbyrån bland annat skrivit om konspirationsteorier och ett väldigt delat kedjebrev i corona-krisens spår, om tester man inte ska lita på och om påståenden att C-vitamin skulle vara en mirakelkur mot corona-viruset.

Tipsa gärna om du ser något du vill att vi ska granska!


Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.

Tipsa oss

Föreläsningar

Vi har Sveriges främsta föreläsare inom källkritik på nätet – boka här!