Det stämmer inte att du kan dö av en överdos genom att råka röra vid drogen fentanyl – ändå sprids myten bland poliser och tullpersonal. Jack Werner följer mytbildningens väg över Atlanten.

En solig julidag 2021 undersökte två poliser i San Diego, USA, en övergiven bil på en parkeringsplats. Den ena polisen var en ung aspirant, den andre hans instruktör. Aspiranten hittade ett vitt pulver och testade det. Det visade sig vara fentanyl. 

Vad som hände sedan går att följa i ett dramatiskt redigerat och musiklagt filmklipp som polisen i San Diego en månad senare publicerade på Instagram.

“Sånt där är superfarligt”, hör man instruktören varna aspiranten. Den unge mannen blir stel i kroppen, tar ett par steg tillbaka och kollapsar. Instruktören rusar fram med ett nässpray som motverkar överdoser, men aspiranten förblir nästan okontaktbar hela vägen till sjukhuset.

“Bara att exponeras för ett par korn av fentanyl kan vara dödligt”, säger sheriffen i San Diego i filmklippet, och uppmanar alla att dela det vidare.

Och delat blev det. Nyhetsmedier över hela USA skrev om filmklippet. 

Kanske nådde det hela vägen till Sverige. Åtminstone låter det så i en kvalitativ studie om svenska polisers syn på narkotikabekämpning, publicerad sommaren 2022 i tidskriften International Journal of Drug Policy. 

“Fentanyl är riktigt farligt”, säger en intervjuperson där (i min översättning från engelska). “Till exempel, kollegor i andra länder, jag tror det var i USA, där räddade en polisman sin kollegas liv eftersom han hade en sådan där nässpray. De hade hanterat någon sorts förpackning och det var fentanyl och han påverkades. Jag menar, det kan gå superfort att dö.”

Jag vet inte om det är just klippet från San Diego intervjupersonen sett, men det publicerades i augusti 2021 och intervjuerna i studien genomfördes fram till oktober samma år. Och det visar hur som helst hur en amerikansk myt spridits till svensk polis.

Med hjälp av dramatiska filmer, okunskap och rädsla har uppfattningen slagit rot här att fentanyl skulle vara så potent att det är dödligt vid blotta beröringen. Trots att det är helt fel.

Inte för att fentanyl är ofarligt. Det är på goda grunder de senaste årens mest uppmärksammade “dödsdrog” – allt över 25 mikrogram per timme kan räcka för att orsaka andningsdepression. 

Sedan 1980-talet, då olika fentanylanaloger började dyka upp som “syntetisk heroin” på den amerikanska drogmarknaden, och 2015 då fentanyl gick om heroin i antal årliga drogrelaterade dödsfall i Sverige, har också många tusen människor dött. 

Men hur potent fentanyl än är måste det liksom in i kroppen för att vara dödligt. Oavsett om det är via plåster, sugtablett, injicering eller avsiktlig inandning i stora mängder måste det konsumeras. Att bara vidröra drogen, eller än mindre att bara vistas i närheten av den, räcker inte.

Ändå har amerikanska nyhetsmedier de senaste åren regelbundet rapporterat om poliser som får överdoser när de kommit i just sådan ytlig kontakt med fentanyl. 

En som hade sett dessa braskande rubriker var toxikologen Ryan Feldman. Feldman, inte främmande för att vända en motgång till en möjlighet, råkade 2022 spilla ut vätska som innehöll 950 mikrogram fentanyl över handen. 

Snabbt insåg han att det var ett tillfälle att testa fentanylskräckens underlag i praktiken. Han lät en minut passera utan att agera, trots att han till och med hade ett litet öppet sår på handleden. Sedan tvättade han sig med tvål och vatten, och det var det. Han märkte inte av någon som helst påverkan.

Om ens hud exponeras för fentanyl har man gott om tid att tvätta bort det utan någon risk, blev hans lugnande slutsats.

Så vad är det som händer med poliserna som kollapsar? Det rimligaste svaret är att de bara drabbats av skräck, panik och stress. 

I ett reportage i New York Times Magazine påpekas att drogernas stora dödligheten i USA i dag inte längre återfinns i de spektakulära gängkrigen om gathörnen, utan i de tysta, oansenliga överdoserna. De billiga, syntetiska drogerna dödar amerikaner varje dag.

Insikten att dessa ämnen har en helt ny potens måste ha varit fruktansvärt påtaglig för många amerikanska “first-responders”, som stått inför dessa människors döda kroppar. Kanske är det inte konstigt att det fått fasan att också anta irrationella former.

Poliser som kommer i kontakt med drogen blir sålunda livrädda, och tolkar då sin egen panik som symptom på en överdos. De kollapsar och tillfrisknar, och deras fall blir sedan ännu ett skrämmande bevis för fentanylens kraft, som i sin tur underbygger nästa panikattack.

På så vis tar sig skräcken från polis till polis, till och med från land till land. Dramatiska filmer, som den från San Diego, ses även i Sverige och har samma påverkan på enskilda poliser här. 

SVT-reportern Johan Wicklén, som skrivit boken “Vi ger oss aldrig” om svensk narkotikapolitik, uppmärksammar att nu även tulltjänstemän ger uttryck för myten och att medier låter det passera.

“Fentanyl kan du dö av om du kontamineras på huden”, säger en i Aftonbladet (21/12). Tidningen tar efter Wickléns påpekande bort citatet, men gör ingen rättelse. En användare på Twitter.com hann lägga upp en skärmdump av texten.

Droger har alltid varit fruktbar mark för myter och vandringssägner. Förbud och tabu lockar och föder viskat berättande, och den ofta stora okunskapen och rädslan gör att många är beredda att tro allt de hör. 

Men om blåljuspersonal tror på skräckhistorierna om fentanyl kan det i sig kosta människoliv. Den som verkligen fått en överdos behöver hjälp inom bara några få minuter. Om en polis tvekar, av skräck för att själv drabbas vid blotta beröringen, kan det betyda att det verkliga offret försvinner bortom räddning. Då är det myten, inte narkotikan, som dödat.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!