Bedragare på Facebook fortsätter att använda kändisar och imitationer av svenska mediesajter för att locka sina offer. Meta känner till problemet, men sidorna ligger kvar och annonserna fortsätter att strömma ut från dem.

I dagarna sprids en fejkad nyhetsartikel om TV4-profilen Jenny Strömstedt via en Facebook-annons. Man ser ut att komma till en artikel på tidningen Aftonbladet, men adressen i webbläsaren visar att det rör sig om en kinesisk sajt.

Jenny Strömstedt påstås i texten göra reklam för en AI-handelsapp.

Man kan med lätthet märka att artikeln inte är skriven av någon som kan svenska. Vid ett tillfälle utbrister den falska Jenny Strömstedt exempelvis: “Jag är villig att betala 80 000 kronor nu om du skär upp det ur etern. Det var inte meningen att jag skulle säga det”. Orden “skär upp det ur etern” är knappast något som Strömstedt skulle säga om hon ville att redigerarna ska klippa bort hennes uttalande.

I andra fall har bedragarna inte koll på hur svenska namn stavas eller om det är ett kvinno- eller mansnamn, som i fallet med skydskytten Stina Nilsson.

Man märker också att det rör sig om falska nyhetssidor eftersom sidans beståndsdelar inte går att klicka på. Till exempel kommer man inte till Aftonbladets förstasida när man klickar på Aftonbladets logotyp och det går inte heller att klicka på de fejkade nyheterna vid sidan av “artikeln”, eller de falska kommentarerna längst ner.

Bedragaren har helt enkelt kopierat material och stulit utseende och logotyper från de verkliga nyhetssajterna.

AI-utvecklingen har gjort det möjligt för en massproduktion av falska sajter och bilder. Facebook-sidorna som pumpar ut den här typen av bluffannonser kan också vara upprättade med hjälp av AI, men är i många fall kapade.

Källkritikbyrån har hört av sig till flera av Facebook-sidornas förmodade ägare. En av sidorna tillhör den amerikanska vetenskapskommunikatören Cara Santa Maria som driver podden Talk Nerdy. Hennes Facebook-sida har över 60 000 följare.

Vi fick det här svaret från hennes assistent:

Det stämmer att vi inte längre har kontroll över Caras Facebook-sida. Vi blev lurade att aktivera något som tillät dem att ta kontroll och låsa oss ute.

Vi har varit i kontakt med Meta, men supporten är seg på gränsen till obefintlig.

Talk Nerdy eller Cara Santa Maria har aldrig “köpt” annonser på Facebook och skulle definitivt inte sponsra AI-genererad missinformation.

Mejl från Noel på Talk Nerdy

Sidan har en blå verifierad-bock, vilket ska betyda att man kan lita på att personen är den som den utger sig för att vara.

Källkritikbyrån uppmärksammade Meta för en månad sedan på att Cara Santa Marias konto är del i bedragarnas kampanj, men sidan är fortfarande aktiv med att skicka ut bluffannonser och styrs från Sydostasien. För tillfället har bedragarna fokuserat på italienska kändisar, men om man scrollar ner så hittar man även tyska och svenska fejkannonser.

Facebook-sidorna som används av bedragarna är stora sidor från andra delar av världen, men i själva annonserna använder man sig av lokala kändisar för det land som de riktar in bluffen på.

I Sverige har kändisar från TV4 använts i hög utsträckning, men även influencers som Bianca Ingrosso och idrottsstjärnor som Stina Nilsson.

Fotona som används i annonsytorna är ofta manipulerade och ger intrycket av att något hemskt hänt kändisen ifråga, som till exempel att människor ses blåslagna eller i handklovar.

Så här ser till exempel en annons med en fejkad bild av skidskyttestjärnan Stina Nilsson ut:

I många fall är det lätt att se att bilden är manipulerad. Här är ytterligare ett exempel där Nilsson och tidningen Barometern använts av bedragarna:

Även de här AI-trading-apparna – eller plattformarna som de kallas av bedragarna – är lurendrejerier. Sajten 404 Media har testat att gå med i bluffen och uppmanades då inne i stängda forum att själva investera pengar.

Sammanfattningsvis: Det här är alltså en flerstegsraket, där bedragarna har tagit över verkliga Facebook-sidor genom att lura dess ägare. Sedan börjar sidorna spruta ur sig annonser, som bedragarna betalar Meta pengar för.

Källkritikbyrån har ställt frågan till Meta om hur de ser på att de får annonspengar för bluffar som människor riskerar att gå på och dessutom inte tar ner konton och annonser som är en del i bluffen. Vi har ännu inte fått svar.

Från annonserna kommer man till fejkade sajter där det görs reklam för en investeringsscam. I slutändan är syftet alltså att offret ska betala in pengar.

Det här har inte varit omöjligt innan AI-utvecklingen tog fart förra året, utan funnits i stor omfattning, men med hjälp av AI verkar nu skapandet av bluffens alla komponenter ha underlättats.

Vem ligger bakom?

FN larmade i höstas om att hundratusentals människor i Sydostasien tvingas att utföra bedrägerier på nätet. De hålls under slavliknande former inspärrade på stora kontorsanläggningar, utnyttjade av kriminella nätverk.

Nätbedrägerier är också ett sätt för fattiga människor att tjäna pengar på, exempelvis i Västafrika där bedrägeriindustrin frodas, något som magasinet Filter skrev om i somras.

För den uppmärksamma läsaren är det ganska lätt att genomskåda den här typen av bedrägerier – här hittar du Källkritikbyråns guide för vad du ska titta efter!

Inte enda formen av nätbedrägeri

Det finns en mängd bluffar därute och bedragarna ändrar ständigt sina metoder. Det man kan göra är att försöka hålla sig ajour med hur bluffar ser ut.

Här hittar du exempelvis de senaste blufferbjudandena som utnyttjar varumärken:

► Det händer när du går på rea-bluffarna på Facebook
► Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv

Här hittar du listan på de många varianterna av bedrägeriförsök som florerar på Facebook.

► Detta händer när du går på bedrägerier på Facebook

Följ gärna Källkritikbyrån på Facebook, Instagram eller Twitter!

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!