Rykten om dolda insekter i mat har cirkulerat på sociala medier de senaste veckorna – vi går igenom vad som gäller för försäljning av livsmedel som innehåller insekter.

Folk måste nu äta insekter utan att veta om det. World Economic Forum (WEF) och Bill Gates vill att vi ska äta giftiga insekter, och de behöver inte ens ingå i innehållsförteckningen på den mat vi köper. Så låter det på en del håll i sociala medier just nu. Och det är inte bara i Sverige, utan konspirationsteorierna har fått spridning i många länder.

I Sverige har ryktena eldats på av ett sex år gammalt salladsrecept på Icas hemsida som bubblat upp till ytan och fått ny spridning. Receptet på “insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker” har i skrivande stund över 200 kommentarer på Icas sida, såväl positiva som ilskna.

“Som tidigare kommentarer, ICA, WEF /Klaus Scwab etc, ni kan dra åt H—E och käka insekter där om ni tycker det är kul. Ska undvika att handla av er mer, tänker avsluta mitt medlemskap, min försäkring och tillbringa så mycket tid Jag hinner med att visa vilka äckliga Totalitära globalistsvin ni är.”

Kommentar på Icas sajt

Receptet ingick 2017 i ett reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat.

Flera personer i kommentarsfältet ifrågasätter uppståndelsen, och uppmanar besökarna att bara scrolla vidare i stället. “Ät vad ni vill och låt folk äta vad de vill. Huvudsaken är att man mår bra”, skriver en person.

De oroliga kommentarerna fortsätter att dyka upp under andra recept och inlägg på Icas Facebook-sida:

I en artikel på sajten Nyheter24 svarar Maria Elfvelin, pressansvarig på Ica Gruppen Ab på om deras produkter innehåller insekter:

– Nej, vi har inga produkter som innehåller insekter i vårt centrala sortiment, svarar hon, och konstaterar också att det inte heller finns något beslut i nuläget på att börja sälja det.

Men frågan drivs vidare i en mängd Facebook-grupper, där många är oroliga för att maten de äter nu ska innehålla dolda småkryp. Ett vanligt felaktigt påstående i grupperna är att EU:s regelverk nu tillåter att livsmedel som innehåller insekter inte behöver deklarera detta i innehållsförteckningen.

Så här skriver en användare i en Facebook-grupp:

Man ska inte behöva gissa vad som finns i maten. Att hemlighålla ingredienser som innehåller insekter eller mjölkmask borde väl ändå vara brottsligt. Jag är vegetarian och inte intresserad av att äta insekter.

Kommentar på Facebook

En annan oroas över om det kan vara skadligt att äta insekter:

Detta är riktigt allvarligt. Vårt matsmältningssystem är inte gjort för att äta insekter. Kolla upp ett ämne som heter Chitin, och det är flera anledningar till varför en bör undvika alla former av insekter i mat. Det är bara fåglar och en del ödlor som mår bra av detta.

Kommentar på Facebook

Vad gäller?

Sedan några år tillbaka är det tillåtet inom hela EU att använda insekter som mat. Det gäller dock bara vissa arter, och det måste framgå tydligt på produktens förpackning att den innehåller insekter. Samma regler gäller alla livsmedel som säljs på marknaden.

Ingredienser som finns i ett livsmedel ska listas i innehållsförteckningen, och den ingrediens som förekommer i störst mängd viktmässigt ska stå först. Därefter presenteras övriga ingredienser i en fallande mängdordning. Om insektsarter ingår i livsmedlet så måste namnet på den aktuella insekten skrivas ut på svenska, enligt Livsmedelsverket. Det latinska namnet kan stå med som tillägg, men får alltså inte stå som enda förklaring.

Dessa sex insektsarter får säljas som livsmedel:

• Mjölmask
• Hussyrsa
• Europeisk vandringsgräshoppa
• Buffalolarv
• Honungsbi, drönarpuppa
• Svart soldatfluga

Källkritikbyrån har frågat Livsmedelsverket om det finns några produkter som kan ingå i livsmedel utan att det framgår att det ingår insekter i dem på ett eller annat sätt.

– Alla ingredienser ska stå i innehållsförteckningen. För så kallade tillsatser ska E-numret eller tillsatsens namn stå med. Även dess funktion i livsmedlet ska anges. Det finns tre tillsatser som framställs ur insekter, nämligen shellack (E904), bivax (E901) och karmin (E120), förklarar Astrid Walles Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.

Vad består dessa tillsatser av och vad används de till?

Färgämnet karmin får sin röda färg från karminsyra, som förekommer naturligt i kochenillsköldlöss, och framställs genom att lushonor torkas och krossas.

Shellack är ett harts, som utsöndras av lacksköldlöss och används som ytbehandling av till exempel frukt.

Bivax framställs i binas vaxkörtlar, och används även det som ytbehandling av till exempel citrusfrukter, konfektyrer, snacks, nötter, kaffebönor och kosttillskott i fast form.

Kitin

Kitin, som alltså omnämns som något farligt i många av Facebook-inläggen, är en aminopolysackarid som bland annat ingår i insekters hudskelett, och också återfinns i vissa svampar. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat, enligt Livsmedelsverket.

– I Efsas utvärdering framgår att halterna kitin i de godkända insekterna inte är skadliga att få i sig, förklarar Astrid Walles Granberg.

Här kan man till exempel läsa säkerhetsgenomgången av hussyrsa i mat från Efsas panel för nutrition, nya livsmedel och livsmedelsallergener (NDA).

Farligt för allergiker

Det finns dock en reell risk med att äta insekter: den som är allergisk mot skaldjur kan nämligen visa sig vara allergisk även mot insekter. Vid allergi reagerar kroppen på olika typer av protein, och eftersom kräftdjur, kvalster och insekter tillhör samma djurgrupp så liknar deras protein varandra.

Den här typen av allergi, när kroppen reagerar på något som liknar ett annat allergen, kallas för korsallergi. Det finns exempel på allergiker som fått mycket kraftiga reaktioner, och till och med drabbats av anafylaktisk chock, som är ett mycket allvarligt tillstånd när de ätit insekter. Att vara allergisk mot getingstick innebär däremot inte en ökad risk att vara allergisk mot att äta insekter, skriver Livsmedelsverket.

På restaurang

Inte heller om vi går på restaurang får kocken smyga ner vad som helst i vår mat, förklarar rådgivaren Astrid Walles Granberg. Även då finns det regler som styr vilken information vi har rätt att få.

– Restaurangen måste tala om ifall maten innehåller något annat än det du som gäst förväntar dig. Om en restaurang serverar köttbullar som innehåller något annat än gris- eller nötkött, då ska det skrivas ut. Om det till exempel är kyckling i köttbullarna ska det stå att det är kycklingköttbullar. Det skulle självklart vara samma sak med insekter.

Men finns det då inga risker med att äta insekter, utöver att vi kan vara allergiska? Kan de till exempel sprida sjukdomar?

– All produktion av livsmedel kan innebära en risk om man inte gör på rätt sätt. Det är inget särskilt som gäller insekter. Insekter som ska bli livsmedel odlas på ett väldigt kontrollerat sätt. Det är inte som att man tar dem direkt från skogen, säger Astrid Walles Granberg.

Här kan du läsa Livsmedelsverkets frågor och svar om insekter i mat.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!