Granskning
Nej, du ska inte hosta vid en hjärtattack
3 September 2020 | Åsa Larsson |
Ett över 20 år gammalt kedjebrev med råd kring hjärtattacker sprids fortfarande av svenska Facebook-användare. Råden hjälper inte, konstaterar hjärtspecialister och läkare.

Uppdatering 20 mars 2023: Kedjebrevet sprids på nytt. Det lever vidare på nätet genom att människor “kopierar och delar” det. Det har granskats många gånger förr. Läs gärna vår granskning från hösten 2020 här nedan och den stora genomgången av historierna bakom kedjebreven!
Ryktet startade som ett mejl på 90-talet och har överlevt till våra dagar i formen av ett inlägg med en punktlista där du uppmanas att hosta för att fördröja hjärtattacken tills dess att du får vård.
Så här lyder inlägget:
♥️♥️ Pausa i 2 minuter och läs detta: ♥️♥️
1. Låt oss säga att det är 19:25 och du är på väg hem, efter en exceptionellt hård dag på jobbet.
2. Du är verkligen trött, upprörd och frustrerad.
Plötsligt börjar du uppleva smärta i bröstet som börjar stråla i armen och käken upp och in i hjärtat. Du är bara cirka fem kilometer från närmaste sjukhus till ditt hem.
4. Tyvärr vet du inte om du kommer att kunna orka så långt.
5. Du har fått HLR-träning, men killen som höll i kursen berättade inte hur man gör det på sig själv.
6. Hur man överlever en hjärtinfarkt när man är ensam, eftersom många människor är ensamma när de drabbas av hjärtinfarkt och befinner sig utan hjälp. Den person vars hjärta slår hårt och börjar känna sig svag, har bara cirka 10 sekunder på sig innan man förlorar medvetandet.
7. Men man kan hjälpa sig själv genom att hosta upprepade gånger och mycket kraftigt! Ta ett djupt andetag före varje hostning och hostan bör vara djup och långvarig, som när man hostar upp slem från botten av bröstet. Andning och hostning bör upprepas varannan sekund och pågå tills du kommer till sjukhuset eller tills hjärtat börjar slå normalt.
8. Djupa andetag gör att syre kan erhållas i lungorna och hoströrelserna höjer hjärtat och blodet cirkulerar. Trycket på hjärtat hjälper också till att återställa normal hjärtrytm. På så sätt kan offer för hjärtinfarkt komma till sjukhuset för att få den rätta vården.
9. Låt oss säga att många andra människor är intresserade av detta ämne. Du kan rädda ditt eget liv !!!
10. Kardiologer säger att om alla som får detta brev var villig att skicka det till 10 personer, kan vi räkna med att vi kommer att spara minst ett liv.
11. I stället för att skicka skämt, snälla … hjälp spara liv genom att kopiera det här meddelandet.
12. ❤ ”Kopiera” & ”Klistra in”
Inlägg på Facebook
Så, säger verkligen kardiologer att detta brev kan rädda liv om det sprids vidare? Nej, inte de som vi har pratat med.
– Om jag hade haft möjlighet och makt att stoppa detta så skulle jag göra det omedelbart. Jag är väldigt oroad över att sådan desinformation sprids till allmänheten, säger Jasminka Holmqvist, överläkare och medicinskt ansvarig läkare för hjärtintensiven i Lund.
– Det som står i brevet har inte kommit från läkarkåren och definitivt inte från kardiologer. Jag avråder bestämt från att försöka följa den här typen av råd om att hosta.

Vad ska man göra i stället?
– Du ska använda tiden till att genast ringa 112. Tiden är avgörande. Man räddar liv och man räddar hjärtmuskeln genom att vara snabb.
Jasminka Holmqvist tipsar om appen 112 som är enkel att använda och kan vara ett ännu snabbare sätt att nå fram. Och i händelse av att man förlorar medvetandet så kan SOS Alarm få uppgifter om din geografiska position.
Rikard Linder, överläkare på Danderyds sjukhus, säger att hosta och djupandning inte hjälper vid hjärtinfarkter, men kan teoretiskt möjligen hjälpa vid så kallade hjärtarytmier, alltså rubbningar av hjärtrytmen.
– Man kan få lite bättre cirkulation. Men det är ingenting som vi praktiserar, eller utrustar patienten med i form av kunskap.
Det finns däremot andra manövrar för att bryta den här sortens rubbningar som läkare förmedlar till patienter, bland annat att krysta eller kasta kallt vatten i ansiktet. Det är dock stor skillnad på de två tillstånden hjärtarytmi och hjärtinfarkt, säger Rikard Linder.
– Det är helt olika saker. Det ena är ett elektriskt litet problem som inte alls är speciellt farligt och det andra är ett livshotande tillstånd.
Vad tycker du om råden i kedjebrevet?
– Det är extremt ovetenskapligt skrivet och det mesta är fel. De beskriver början på en hjärtinfarkt. Det är ett extremt alarmerande tillstånd och om du sitter i en bil som i exemplet så ska du omedelbart stanna bilen och påkalla hjälp. Att de här andningsövningarna skulle hjälpa är helt fel.
Råden har sitt ursprung i USA. Den amerikanska faktagranskaren Snopes rapporterade 1999 om de här påståendena och där kan man se att mejlet, som det var på den tiden, har samma formuleringar som det nutida svenska kedjebrevsinlägget på Facebook.
Så här börjar ursprungsryktet:
This one is serious … Let’s say it’s 4:17 p.m. and you’re driving home, (alone of course) after an unusually hard day on the job. Not only was the work load extraordinarily heavy, you also had a disagreement with your boss, and no matter how hard you tried he just wouldn’t see your side of the situation.
Utdrag ur Snopes artikel 1999
You’re really upset and the more you think about it the more up tight you become. All of a sudden you start experiencing severe pain in your chest that starts to radiate out into your arm and up into your jaw. You are only about five miles from the hospital nearest your home, unfortunately you don’t know if you’ll be able to make it that far.
What can you do? You’ve been trained in CPR but the guy that taught the course neglected to tell you how to perform it on yourself.
Många svenskar som sprider det här ryktet nu får både en mängd delningar på sina inklistrade råd, men det dyker också upp många i kommentarsfälten som påpekar att ryktet är gammalt och innehåller fel.

Viralgranskaren kallade ryktet “ålderstiget” redan 2015 och svenska medier har tagit upp saken vid flera tillfällen. En del intervjuade experter menar att råden är farliga, andra att de bara är helt meningslösa.
Vad hjälper mot hjärtattacker generellt då?
– Man ska försöka leva ungefär som en diabetiker, alltså äta nyttigt, motionera och inte röka. Ungefär nio av tio som kommer in och är under 50 år har rökning som sin största riskfaktor, säger överläkaren Rikard Linder.
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!