Granskning

Nej, du kan inte få den här elskotern för 29 kronor

7 October 2023  |  |

Bluffar där varor för tiotusentals kronor påstås gå för en spottstyver fortsätter att spridas på Facebook. Bedragarna byter bara språk och valuta i skyltar på bilderna och startar nya Facebook-sidor när de blir påkomna.

Foto: Skärmdump/Facebook

Elskotrar eller smartphones till riktiga vrakpriser är det senaste lockbetet från bedragare på Facebook.

Så här står det i ett inlägg som lades upp i mitten av september:

Lidl upplever betydande lagerproblem den här månaden. På grund av detta erbjuder de återstående Xiaomi HIMO T1 för endast 29 SEK 

Klicka på “Ansök nu” för att dra nytta av detta specialpris 
— feeling blessed.

Bluffinlägg på Facebook

Under inlägget kommenterar olika personer om hur bra erbjudandet är.

Om man söker på exempelvis uttrycket “lagerproblem” på Facebook så dyker liknande formuleringar upp på fler håll. I början av oktober lade exempelvis Facebook-sidan “Bästa erbjudandet” upp ett fejkat inlägg om Elgiganten som låter nästan likadant.

Elgiganten har allvarliga lagerproblem den här månaden, så de erbjuder de återstående iPhone 14 Pro för 29 SEK
Klicka på “Apply” för att ta del av specialpriset just nu

Bluffinlägg på Facebook

Även där skriver flera personer märkligt entusiastiska omdömen om leverans och varor.

Vid tidigare liknande bluffar har avsändarna photoshoppat in svenska varumärken i bilder.

Manipulerad bild till vänster.

Om man söker på bilden med Lidl-reklamen så återfinns den på nätet och där står det på andra språk och med priset i andra valutor i bilden. Här från en kroatisk Twitter-användare där valutan är i kroatiska kuna (CHF):

Bild på Twitter.com.

Och från en nyzeeländsk varningssida där elskotern påstås gå för tre dollar:

Bluffinlägg på Facebook.

Om man undersöker bilden som användes i Elgiganten-fallet så finns det tyvärr alldeles för många liknande bilder från telefonbutiker och bildsökningen ger inga exakta träffar. Men om du zoomar in så kan du se att en del av texten är skarpare och del är suddigare, vilket är ett tecken på att den är ditklistrad.

Inzoomning i bilden från bluffinlägget.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om fejkade utlottningar från Facebook-sidor där svenska konton dykt upp med misstänkt entusiastiska kommentarer.

Kommentar på Facebook.

Man kan ana att det rör sig om hackade konton snarare än fejkkonton då dessa profiler är detaljrika och har en historia bakåt i tiden. Kontona agerar alltså stödtrupper åt bedragarens övriga bluffar. De hyllar synkroniserat varan, ofta med styltiga formuleringar på knepig svenska.

Kommentar på Facebook.

Bedragarna lockar med fina gåvor eller otroliga rabatter. Flera av blufftävlingarna har genom åren exempelvis haft husbilar som pris. Andra har “skänkt bort” köksmaskinerbadtunnor och matkuponger.

► Guide: Så känner du igen en blufftävling

Blufftävlingar och fejkade erbjudanden har som syfte att hitta de som lättast går på bedrägerier på nätet. Målet är att lura av människor personuppgifter – och i slutändan pengar. I fjol avslöjade TV4:s Kalla fakta hur telefonnummer från den här typen av bedrägerier sålts av bedragarna till stora svenska företag.

► Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet

Nästa steg i den här typen av blufftävlingar är nämligen att du ska “registrera dig”, ett moment där du får ge ifrån dig kontaktuppgifter och gå med på att delta. Därefter säljer bedragarna dina personuppgifter till de som vill rikta reklam till dig – och sedan börjar telefonen att ringa.

► Detta händer när du går på bedrägerier på Facebook

Dina interaktioner, alltså gilla-tummar, kommentarer eller delningar, ger bedragarens inlägg större räckvidd. Om ingen interagerar med bluffen så visas den för få personer. Om många gör det så luras Facebooks system att tro att inlägget är intressant och bör synas för fler. Hjälp inte bedragarna!

Kolla upp sidan – steg för steg

•  Kolla om sidan är nystartad.
•  Kolla antalet följare.
•  Är det ett känt företag?
•  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.
•  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.
•  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan “Sidtransparens”.
•  Undersök bilder

Så här gör du det:
► Så här granskar du en bild
► Så kollar du en bild i mobilen
► Så söker du på filmer och videoklipp

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:
► Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook


Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!