Bilden är över sju år gammal och föreställer ett testprojekt – men den sprids nu av Facebook-användare med felaktiga påståenden om hur man håller is borta från vindkraftverk.

I mitten av december lade en Facebook-användare upp en gammal bild av en nedisad vindkraftsnurra ihop med ett påstående som faktagranskats flera gånger om. Så här lyder inlägget:

Så här ser det ut när man sprutar en glokol blandning på vingarna till vindkraftverken, med helikopter..
Sen rinner det rakt ut i naturen, runt vindkraftverken, jävla hyckleri alltihopa. 
Men detta talas det väldigt tyst om, vindkraften är grön och miljövänlig…

Inlägg på Facebook 2022

Inlägget närmar sig i skrivande stund 5 000 delningar på Facebook och sprids fortfarande i hög fart.

I kommentarsfältet är det flera personer som försöker uppmärksamma inläggets skapare på att påståendena inte stämmer. “Varför ska du dela rena hittepået?”, skriver en person och länkar till tidskriften Ny tekniks artikel från 2015 som beskriver projektet som bilden föreställer.

Verkligheten bakom bilden

Företaget Alpine helicopter i Boden hade utvecklat ett nytt sätt att få bort is från vindkraftsnurror, men det var tänkt som en sista utväg. Metoden gick ut på att värma upp vatten med en oljebrännare, flyga upp och spruta vattnet på rotorbladen, något som testades ett par gånger i Uljabuouda vindkraftpark i Arjeplogs kommun under en period mellan 2013 och 2016.

Så här såg det ut, enligt en video upplagd på företagets Youtube-kanal:

Testprojektet genomfördes ihop med kraftbolaget Skellefteå kraft och forskningsföretaget Energiforsk – man kan läsa ingående om det här.

Det är alltså inte glykol som används, som inläggsskrivaren påstår. När bilden delades i Norge 2021 kommenterade Mats Vidgren, vd för helikopterföretaget, påståendena om att glykol användes, till den norska tidningen Nettavisen:

– Hur kan folk tro på något sådant? Det skulle absolut inte varit tillåtet.

Han berättade också för tidningen att man i projektet använde uppvärmt vatten som var en biprodukt från industrier.

– Kostnaden för att avisa en turbin motsvarar två dygns elproduktion. Beslutet är enkelt om man har ett nedisat vindkraftverk och vädertjänsten lovar fortsatt kyla, sade Mats Widgren till Ny Teknik 2015.

Det påpekas i genomgången av projektet att en ägare till ett vindkraftsverk måste göra en noggrann analys av om metoden passar för rådande omständigheter.

En del personer på nätet som blir motbevisade om glykolet retirerar till ståndpunkten att det är dumt att ha vindkraftverk i kalla miljöer och verkar i vissa fall tro att det som syns på bilden är någon form av standardmetod för att hålla is borta från rotorbladen, men det stämmer inte heller.

– Avisning av vindkraftblad är en svår utmaning och orsakar fortfarande mycket produktionsbortfall när elen behövs som bäst. Det projekt vi genomförde är att se som en nöd-metod och vad jag vet är det ingen som tillämpar metoden i praktiken, säger Åsa Elmqvist, som är vindkraftsexpert och programansvarig på Energiforsk, till Källkritikbyrån.

Skellefteå kraft, som också var del i projektet och som äger vindkraftparken på Ulljábuovđđa-fjället, instämmer:

– Metoden användes endast under en vinter som en del av en försöksverksamhet. Metoden fungerar för att lösa svår nedisning men har inte använts sedan testperioden då vi i huvudsak löser nedisning med hjälp av bladvärme i stället. Bilden är ganska väl spridd i olika sammanhang och det är en ofta upprepad myt att det skulle handla om glykol som sprutas vilket alltså inte stämmer, säger Hans Degerman, gruppchef för vindkraft på Skellefteå kraft.

Man använder olika material och system för att hålla isen borta.

Så här skriver Skellefteå kraft på sin sajt:

Vindkraftparken på Ulljábuovđđa är byggd för att fungera i temperaturer ända ned till -30° och ska inte ta skada ens vid -40°. På grund av den låga medeltemperaturen på fjället är huvudtransformatorn inbyggd och en speciellt anpassad ståltyp har använts till bland annat tornen. Dessutom bidrar ett system för uppvärmning av vindkraftverkens oljor, till ökad driftsäkerhet.

[. . .]

Turbinbladen är försedda med en tunn kolfiberväv, som vid behov värms upp för att förhindra isbildning. Issensorer känner av när det finns risk för isbildning och sätter igång avisningssystemet innan isbildning hinner uppstå.

Utdrag från Skellefteå krafts sajt

Åter till bilden som nu sprids i hög takt.

Missbrukats länge

Det här fotot av helikoptern och vindkraftverket har använts ihop med missvisande påståenden flera år. Här är en rad exempel:

Aftonbladet skrev för två år sedan en artikel om bilden med rubriken “Svensk bild falskt slagträ i amerikansk energidebatt”. Bland andra hade den republikanska kongressledamoten Lauren Boebert påstått att det här är sättet som man avisar vindkraftverk på. Andra påstod att bilden är från Texas.

Den amerikanska spridningen togs upp av sajten Gizmodo, nyhetsbyrån Reuters, tidskriften Newsweek, forskarnätverket Climate feedback och många fler.

Samma år, 2021, uppmärksammades bilden som sagt i Norge av tidningen Nettavisen (“Her er historien bak det utrolige bildet hvor helikopter sprayer en vindturbin med is”) och våra faktagranskarkollegor i Norge, Faktisk.no (“Dette heli­kop­teret fjerner is fra vindtur­binen med varmt vann”). Bilden hade fått tusentals delningar bland norrmän på Facebook och spreds med orden “när en bild säger mer än tusen ord”.

Även tidigare har bilden använts på nätet, men då som en meme-bild av motståndare till vindkraft, exempelvis här:

I Sverige fick bilden nära 8 000 delningar i januari 2021, då med texten:

Här värmer man hundratals liter glykol (med dieselvärmare) och avisar rotorbladen med hjälp av helikopter. Vindkraftverken kommer att stå som idiot-monument för kommande generationer.

Utdrag ur Facebook-inlägg

På Skellefteå kraft har man sett många felaktiga påståenden om vindkraft, särskilt på sistone.

– Energifrågan generellt har tagit större plats i det offentliga samtalet det gångna året på grund av höga elpriser och prognoser om framtida ökade behov. Tyvärr har det uppstått en delvis polariserande diskussion där olika kraftslag i onödan ställs mot varandra. Då ökar också risken för desinformation och osakliga inlägg, vilket det här är ett exempel på, säger David Forsström, kommunikationsansvarig på Skellefteå kraft.

Sammantaget: Bilden är gammal och visar ett test, snarare än någon metod som används för att hålla is borta från vindkraftverk. Det är inte heller glykol som sprutas över rotorbladen.

Bilden är inte falsk i meningen att den är manipulerad, men som ofta med missvisande bilder så är det vad som påstås om bilden som är fel.

Vill du själv bli bättre på att undersöka bilder? Ta hjälp av våra guider!

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!