För 17 år sedan kryddades en historia i brittiska medier om vackra bilder inifrån livmodern på olika djurarter – men det visade sig vara modeller. Än i dag sprids bilderna med påståenden om att det rör sig om riktiga djur.

“Fantastiska bilder som National Geographic tagit av djur i sin moders livmoder”, skriver en svensk Facebook-användare.

När man undersöker bilderna så upptäcker man en historia från 2006 där felaktiga uppgifter smög sig in i brittisk press inför premiären av en film på Channel 4. Det påstods att riktiga djurfoster fångats på bild och att detta kunnat göras genom att små kameror förts in i honorna, bland annat “via ändtarmen” – men sanningen var att det rörde sig om modeller som filmats med specialeffekter och inga riktiga djur.

Bilderna har dock fortsatt att leva sitt eget liv på nätet på sidor som sprider upplyftande eller spektakulära historier, eller genom enskilda sociala medier-konton.

En sådana postning gjordes av en svensk Facebook-användare i april 2021. Den har blivit enormt populärt och delades fortfarande under vintern 2023. Sammanlagt har inlägget kommit upp i över 115 000 interaktioner på Facebook.

I kommentarsfältet förundras människor över de vackra bilderna. Några ifrågasätter om det verkligen är riktiga djur på bilderna. Mannen har då svarat dem med ett citat utan källa som beskriver bilderna som en del av en ny National Geographic-dokumentär:

“These amazing embryonic animal photographs of dolphins, sharks, dogs, penguins, cats and elephants are from a new National Geographic Documentary called “Extraordinary Animals in the Womb”. The show’s producer, Peter Chinn, used a combination of three-dimensional ultrasound scans, computer graphics and tiny cameras to capture the process from conception to birth. They are the most detailed embryonic animal pictures ever seen.”

Svar på Facebook

Texten används lite här och där på nätet i samband med bilderna, och hittas i bloggar från 2010.

Mannen har även hänvisat till en Expressen-artikel från 2006 och filmen “Animals in the Womb”, uppladdad på Youtube 2019.

Expressen har gått på vad Daily mail skrev vid tillfället och skrev:

Små, små delfiner och söta hundvalpar.
För en månad sedan visades de första fotografierna tagna på levande djurfoster.
Nu kan du se fler av de otroliga bilderna.

Ur Expressens artikel från 2006

I länken till Youtube står det inte att det rör sig om riktiga djur, men det framgår inte heller att det är modeller som använts.

Silikonmodeller

Så här gjordes figurerna: först skulpterades de i lera och vax, sedan stöptes de i silikon. Modellerna baserades på ultraljudsskanningar och har tagits fram av specialeffektsföretaget Artem. Hela processen tog flera månader, skriver den brittiska tidningen The Guardian.

Filmskaparen David Barlow skriver själv på sin sajt att det rör sig om modeller av djurfoster:

Med modeller undgår man de etiska och praktiska frågorna som uppstår vid filmning av levande djur.

Från sajten David Barlow Film Archive

Som upplysning till exempelvis filmen av ett elefantfoster står det:

Filmtagningar med special effekter, skapade i varierade ljussättningar för att passa olika berättarstilar.

Några av animationerna i ett par tagningar gjordes med hjälp av linor. Dessa kan vara synliga under delar av eller hela klippet.

Från David Barlows sajt

Men, när filmen skulle sändas så framgick det vare sig av nyhetsrapporteringen i brittiska tidningar eller i pressmeddelandet från Channel 4 att det rörde sig om silikonmodeller.

Det dök i stället upp felaktiga uppgifter om bland annat “pyttesmå kameror” i livmodern.

– Alltihop var lite chockartat, sade Jeremy Dear, utvecklingschef på produktionsbolaget Pioneer TV till The Guardian.

Han hade intervjuats i brittisk press om den kommande filmen.

– Det var toppen att få ut de där bilderna i pressen, men det var ett par saker som var fel, inte minst så nämnde jag aldrig pyttesmå kameror och verkligen inte kameror i elefantens livmoder via ändtarmen. Det är biologiskt omöjligt.

De uppgifterna nämndes även av Expressen som hänvisar till tabloidtidningen Daily mail.

– Det var frustrerande att vi inte fick credd, men det var samtidigt en komplimang för vårt arbete att de trodde att det var på riktigt. Någonstans längs vägen verkar någon ha bestämt sig för att det skulle bli en bättre historia om några av detaljerna blev lite överslätade, sade Mike Kelt, chef på specialeffektföretaget Artem, till The Guardian.

Påståendet att det skulle röra sig om riktiga djur satte sig och har inte korrigerats på många håll. Så här 17 år senare har exempelvis inte Expressen ändrat i sin artikel.

Att bilderna inte föreställer levande djur utan modeller uppmärksammades bland annat av bloggaren Hoaxeye 2021, faktagranskaravdelningarna på nyhetsbyrån AFP 2021 och tidningen USA today 2022.

Klickvänliga bilder

Att det var dockor och specialeffekter i stället för riktiga djur får ses som ett mindre allvarligt fel på skalan mellan misstag och desinformation. Det faller in under kategorin “när något verkar för bra för att vara sant” – något som ska resa en liten varningsflagga.

Ett annat tema är trafikgenerering. Specialeffektsföretagets representant misstänkte till exempel att någon skarvat för att få till en bättre historia, något som kan locka fler läsare. I värsta fall har någon ljugit medvetet och i en mildare variant så är det slarv som ligger bakom. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om just brittiska tabloider och hur en bra historia kan få egna ben.

Sajter som delar gulliga djurbilder eller spektakulära historier gör ofta det för att det genererar mycket trafik. Förr talade man om viralsajter, som ibland skruvade på rubrikerna, och det finns ett par sådana som fortfarande verkar i Sverige.

► LÄS MER: Konsten att undvika ohederliga rubriker

Huruvida mannen bakom den svenska delningen av bilderna haft något annat motiv än att han tyckte att de var fina känner vi inte till, men han har inte besvarat kommentarer i kommentarsfältet om att uppgifterna inte stämmer.

Sammantaget: Bilderna föreställer modeller av djur, men sprids nu för tiden ofta ihop med påståendet att det är faktiska levande djur i livmodern som syns på bilden.

Det är ofta harmlöst att sätta en gillatumme på något, men en bra vana är att kolla upp saker innan man delar något vidare. Att interagera med inlägg i sociala medier ger dem synlighet inför andra tack vare att algoritmerna tolkar det som intresse.

Här är tips och hjälp för att kolla upp påståenden och bilder på nätet:

► Så söker du på filmer och videoklipp
► Så kommer du igång med att granska bilder
► Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet
► Så går du snabbast från flödet till källorna

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!