Okej att ta springnota om restaurangen inte tar emot kontanter? Svaret är nej.

Uppdatering: Den aktuella bilden har fått ny spridning i maj 2021.

En del rykten och falska påståenden kan avslöjas mängder med gånger men ändå fortsätta att snurra runt på nätet år ut och år in. Ett nyligt exempel är påståendet att det skulle vara brottsligt att vägra ta emot kontanter. Ett Facebook-inlägg som gjordes i fjol delas fortfarande av förhoppningsfulla kontantivrare.

Så här står det:

Nu har jag lusläst Hovrättens dom 2793-14
Om ni har ätit en middag på restaurang & ni vägras att betala med kontanter så är det bara att gå därifrån utan att betala.
Hänvisa bara till detta domslut:

Enligt 5 kap. 1 § andra stycket riksbankslagen är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).

Inlägget har delats nära 8 000 gånger. Med i inlägget finns en skärmdumpad bild av ett blogginlägg från 2017 där det står:

Så är det då avgjort av högsta förvaltningsrätten! Det är brottsligt att vägra ta emot riksbankens sedlar och mynt som betalning för en vara eller tjänst.

Detta gäller såväl biljetter på lokaltrafiken som P-automater och annat. Vägrar någon ta kontanter, så är eller bör varan eller tjänsten vara gratis om man skall följa målet nr 2793-14!! Hänvisa bara till dom i högsta förvaltningsrätten mål nr 2793-14.

Men de här påståendena stämmer inte. Det är aldrig okej att ta en så kallad springnota, men framför allt så innehåller inlägget flera fel.

Domen med numret 2793-14 föll 2015 i Högsta förvaltningsdomstolen – inte i hovrätten – och den innebär inte det som påstås i inläggen. Den handlar om att landstingen (det som nu är regionerna) är skyldiga att ta emot betalning av patientavgifter med kontanter.

Riksbankslagen, som Facebook-inlägget hänvisar till, säger visserligen att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel, men regeln kan avtalas bort av till exempel affärer och restauranger via den så kallade avtalsfriheten. De behöver upplysa dig som kund om detta på något sätt, men det står dem alltså helt fritt att göra det.

Vi skrev redan 2017 om detta påstående med Viralgranskaren och ett stort antal människor poängterar också feluppfattningarna i kommentarsfälten.

Men det här hindrar inte personen som gjort inlägget att låta det ligga kvar och inte heller den ström av människor som fortfarande delar inlägget.

Vi ställde då frågan till Anna Hult, jurist på Konsumentverket: Kan man kräva att få betala med kontanter som konsument?

– Nej, det kan man inte. Man kan välja att ha vilket betalningsätt man vill. Till exempel på bussen kan man välja att bara ta emot kortbetalning. I andra fall kan det handla om fakturabetalning, svarade hon då.

Det enda undantaget är fortfarande sjukhusvård, säger Anna Hult till Källkritikbyrån när vi nu ringer upp, tre år senare.

– På sjukhuset kan de inte säga att de skickar en faktura. Om du vill betala på sjukhuset ska du kunna göra det. Det är det enda fallet där det finns en specialbestämmelse.

Huvudregeln är alltså att kontanter är godkänd betalning, men mellan enskilda eller mellan näringsidkare och konsumenter så råder avtalsfrihet.

Sammantaget: påståendena som sprids i de här inläggen är felaktiga och det är du som tar en springnota som kan bli dömd för brott.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.