Granskning

Mannen bakom fejknyheterna: “Bedrövad att så många går på det”

21 October 2025  |  |

I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men “nyheten” var ett skämt. “En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

“Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.

Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt “för påhoppen i söndagens debatt”.

Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)

Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.

I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare “artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: “Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.

Även andra uttryckte sig på likartade sätt.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.

Mannen bakom fejkbilderna: “Genant”

Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade “nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.

Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.

Varför gör du de här bilderna?

– För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.

I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.

– Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.

Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.

Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. “Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.

Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.

– Jag har lugnat ner mig lite.

Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.

– Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.

Vad tycker du om de som går på det?

– Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.

På mannens profilsida har han skrivit “fake news, satir och ironi” och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.

Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.

När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.

Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man – enligt skämtet – skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.

– Då sökte jag på “women with bad haircuts” bara.

Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).

I våras lade mannen ut en bild på “klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.

Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.

Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.

Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.

I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att “hedra islam”. “När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.

Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev “åk hem”, lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.

Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.

– Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.

– Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.

Tips – så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på – här följer ett par tips!

► Sök på bilder – i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

► Kolla uppgifter – leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

►Kolla citat – om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

► Undersök avsändaren – många saker är kopierade och delade i sociala medier – du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:
► Fejkartikel om “insektsmat” till äldre upprör på Facebook
► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto
► Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
► Få märker att fejkade tweets är manipulerade – så här går det till


Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!