Behöver poliser i Sverige kunna svenska? Svar ja. Vi tittar närmare på vilseledande påståenden i kölvattnet av en uppmärksammad kampanj.

Tiktokaren Rebecka Rapp (SD) har upprörts över polisens nya kampanj för att rekrytera flerspråkiga personer till polisutbildningen.

“Det är helt sjukt att man kan tycka att det är lämpligt att som myndighet göra reklam för polisutbildningen på arabiska. Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”, sade Rapp i en nu nedtagen Tiktok-video.

I kampanjmaterialet syns exempelvis en polis och den svenska texten “Vi behöver Sveriges bästa förmågor på vår sida”. Sen följer fortsättningen på arabiska: “Därför söker vi dig som hittar orden på fler språk än ett”.

Kampanjen körs på arabiska, spanska och albanska. I Rapps video pekar hon mot den spanska annonsen och säger: “Vi snackar alltså att de gör reklam för polisutbildningen PÅ ARABISKA”.

Nästa dag tog hon ner Tiktok-videon och lade upp en ny med den arabiska annonsen i bakgrunden, men även den videon har tagits ner.

Rebecka Rapp är politisk sekreterare i Borås och är med och driver SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna i Sjuhärad. Hon är en av flera unga kvinnliga profiler som får betalt av Sverigedemokraterna för att göra innehåll i sociala medier.

Även andra representanter för Sverigedemokraterna har kommenterat polisens kampanj, däribland Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott, som på Twitter/X ställer sig frågan: “Varför skulle polisen rekrytera på något annat språk än svenska?”.

En fullt rimlig frågeställning. https://t.co/KTScaaAzFH

— Richard Jomshof (@RichardJomshof) April 2, 2025

I kommentarsfält dyker synpunkter upp på att annonsen delvis innehåller ett annat språk än svenska. “På vilket sätt tillförs polisen något av en person som inte kan läsa en annons på svenska?”, frågar sig en man.

Svenska krav på polisutbildningen

Vi frågade Polisen vad som gäller.

Vilka är språkkraven för polisutbildningen?

– För behörighet till polisutbildningen krävs både grundläggande och särskild behörighet, vilket innefattar godkänt betyg i kurser i svenska och engelska, säger Caroline Wiklund, pressekreterare på Polisen, till Källkritikbyrån.

Vilka språk genomförs utbildningen på?

– Svenska. Det förekommer litteratur och moment på engelska under utbildningen.

I sociala medier uttalar sig människor om att “poliser måste kunna svenska”. Har ni någon kommentar till den sortens uttalanden?

– Svenskkunskaper är nödvändiga för poliser, ytterligare språkkompetens ersätter inte svenska men ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.

Vilka fördelar vill ni få till av att ha flerspråkiga poliser?

– Samhället blir allt mer komplext, heterogent och snabbföränderligt. Det ställer högre krav på kulturell och språklig kompetens för att polisen ska klara sitt kärnuppdrag. Det är viktigt att polisen får in ny kunskap och fler perspektiv i myndigheten, så att vi kan möta alla medborgare på bästa sätt. Det ökar förtroendet för polisen och ger oss bättre möjligheter att utföra vårt uppdrag.

Tog ner videorna – “fel fokus”

Till Källkritikbyrån säger Rebecka Rapp att hon känner till att polisutbildningen är på svenska. Hon tycker att det är positivt med flerspråkighet inom polisen. På frågan varför Rapp tog ner videorna säger hon att det var för att “fokusen blev ett helt annat än vad tanken var från början”.

Vi ber Rapp kommentera uttalandet i den första videon: “Vem som helst fattar ju att kan man inte ens läsa den här svenska texten då ska man inte söka in över huvud taget”.

Här verkar du tala om en brist på svenska. Kan du kommentera det?

“Det är enligt mig inte lämpligt att som polismyndighet göra reklam på andra språk när man uppmanas söka in till polisutbildningen där det är krav på god svenska. Själva syftet går förlorat om reklam behöver göras på andra språk för att mottagaren ska förstå”, skriver hon till Källkritikbyrån i ett mejl.

Men språket har, enligt Polisen, varit hela poängen. Syftet med kampanjen har sedan tidigare kommenterats av Lena Glennert, kommunikationsstrateg på Polisen, i Polistidningen, där hon säger:

“Tanken är att personerna som har den här språkkompetensen ska känna att budskapet riktar sig just till dem. Att det blir exklusivt. Det är som när it-företag lägger in programmeringskod i sina budskap.”

Enligt Rebecka Rapp kom hennes videor upp i kring 80 000 respektive 100 000 visningar innan hon tog ner dem.

Äldre manipulerad bild

I samband med diskussionerna om polisens annonskampanj spreds även en gammal manipulerad bild från ett satirkonto på Twitter/X, bland annat av riksdagsledamoten Josef Fransson (SD).

Han ställer frågan: “Vad står det på denna då?”. Franssons publicering har sedan dess fått över 223 000 visningar på plattformen och märkts upp med en “community note”på Twitter/X.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om kontot som lade ut bilden från början. Så här såg ursprungspubliceringen ut i maj 2023, med texten:

Var på blixtvisit i min barndomsförort Huddinge. Ja hörrni… vad ska man säga? Det var bättre förr. Då kunde man i alla fall läsa skyltarna. Men det är nya tider nu. Frågan är hur länge svenskan är officiellt språk i det här landet?

Bilden är ihopklippt med utgångspunkt i en bild som Polisen i Huddinge lade ut för 2021 på Facebook. Detta Twitterkontos publicering har dock ingen “community note”.

I januari i år fick bilden spridning internationellt och omskrevs bland annat av våra spanska faktagranskarkollegor Maldita.

När man söker på bilderna med till exempel Google lens så dyker satirkontot upp i sökresultatet. Hur du själv kan undersöka bilder går vi igenom här!

Källkritikbyrån har sökt Josef Fransson.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!