En rubrik kan träffa målet och slå an en sträng hos en läsare som kanske annars inte brytt sig om en text. Men ibland blir det fel och i sin iver att få läsning så kan rubriksättare gå över gränsen.

Vi kikar närmare på maj månads tveksamt satta rubriker.

1. Viralsajter och skvallerpress

I början av maj publicerade skvallersajten Stoppa pressarna en artikel om hur TV4-profilen Jenny Strömstedt ska sälja sitt sommarställe. Rubriken är dock satt på ett grovt missvisande sätt: “JENNY OCH NIKLAS STRÖMSTEDT BRYTER UPP”.

I texten upprepas att “nu har Jenny tagit ett svårt beslut, hon och maken bryter upp” och det är först ett par stycken ner som det framgår att det är från sommarstugan och inte från varandra som makarna Strömstedt bryter upp.

Viralsajten Newly har lånat upplägget och i deras inlägg på Facebook framgår det inte heller vad historien egentligen handlar om. Det är bild på paret Strömstedt, i rubriken står det att de bryter upp och i inläggstexten står det om Jenny Strömstedts “svåra beslut”.

Stoppapressarna.se är en sida som ägnar sig åt fritt flödande kändisskvaller och blev känd för en bredare allmänhet med avslöjandet att C-politikern Fredrick Federley haft en relation med en man som dömts för grova sexbrott mot barn.

Sajten har även tidigare ägnat paret Strömstedt stor uppmärksamhet. Jenny Strömstedt upplevde sig trakasserad och 2019 skrev Niklas Strömstedt om sajten och konlikten på sin Facebook-sida.

Sajten har även satt andra bedrägliga rubriker under maj, till exempel rubriken “Hårdporrfilmer med Bianca sprids på nätet”, ett påstående som inte stämmer. För den som läser texten framkommer det att någon gjort en så kallad deepfake där Bianca Ingrossos ansikte infogats i en porrfilm, något som rapporterats i flera medier.

Viralsajten Newly har även i det här fallet lånat Stoppa pressarnas upplägg och skrivit om texten något.

Det är en distinkt skillnad mellan att formulera sig som Newly och Stoppa pressarna i jämförelse med medier som skriver om deepfake-filmerna. Så här står det i till exempel Aftonbladets inlägg på Facebook: “Fejkade porrfilmer med vad som ser ut som Bianca Ingrosso sprids på nätet”.

Newly lägger ut sina texter i bland andra Facebook-grupperna Kärlek, Tjenare mannen, Den typiska norrlänningen och Gillat24 och i de inläggen framgår det inte att det rör sig om fejkade filmer.

En skriver i kommentarsfältet: “Om det nu finns videos ute på henne så får hon helt enkelt skylla sig själv”. Andra ondgör sig över oförmågan att gå in och läsa vad som faktiskt står i artikeln.

2. Rubriker som klickbete

Syftet med att låta läsaren tro att till exempel paret Strömstedt ska separera när det egentligen handlar om en husaffär är att lura in läsaren till artikeln. Även sajten Aktuelltfokus ägnar sig åt klickfiske när de slår fast i sin rubrik “Här snortar Eurovisionvinnaren i direktsändning” och skriver i inläggstexten:

Här snortar han i direktsändning! Se klippet du också! #eurovision

I texten är rubrikens påstående mildrat till frågor och läsaren tillfrågas om vad som försigår i videon. “Vad tror du?”, står det.

Att slå fast vad som sker i videon får betraktas som ett steg för långt, men Aktuelltfokus var inte ensamma om sin teori. Spekulationerna om Eurovisionsvinnarens huvudrörelser blev en världsnyhet. Trist, tyckte arrangören Eurovision broadcasting union (EBU).

“Vi är oroade att felaktiga spekulationer som lett till fake news har överskuggat andan och utkomsten av evenemanget och orättvist påverkat bandet”, skrev arrangören i ett pressmeddelande 24 maj.

Bandet angav som förklaring att ett glas gått sönder och EBU skrev på sin sajt att man hittat ett trasigt glas när man kollat platsen.

EBU meddelade senare att artisten tagit ett drogtest med negativt resultat.

“Inget droganvändande förekom i green-room och vi betraktar saken som avslutad.”

Det går självklart att misstro arrangören EBU i den här frågan, men att i rubriken fastslå något som ännu inte bevisats är fortfarande att sträcka sig bortom sanningens gräns.

Aktuellt fokus beskriver sig själv som röd alternativmedia och har uppmärksammats av Källkritikbyrån tidigare.

3. “Citat”

På högerflanken dyker Samnytt, tidigare Avpixlat, upp med en rubrik från 19 maj som ser ut som ett citat: “Carl Bildt: Israeler är nazister”.

Det är inget citat, utan en tolkning av vad Carl Bildt sagt, som framförs i texten. Det handlar om ett uttalande som den före detta statsministern och moderatpolitikern Carl Bildt gjort i egenskap av Mellanöstern-expert i SVT:s tv-studio 19 maj.

Carl Bildt pratar i SVT-klippet om konflikten mellan Israel och Palestina och maktkampen mellan grupperingarna Hamas och Fatah i Gaza. Han kommenterar händelserna med bland annat raketbeskjutning så här:

– Då är det Hamas som tar sig in framför allt i den palestinska politiken. Och det är klart… det som jag tror utlöste det hela var polisoperationen in i al-Aqsamoskén, va. Det är som att skicka in nazister i Vatikanen eller nåt sånt där, va. Det utlöser så starka känslor.

Bildt fortsätter att beskriva händelseförloppet som ett gyllene tillfälle för Hamas.

Carl Bildts liknelse orsakade stor upprördhet och omskrevs även i andra medier, men där lyftes det faktiska citatet upp tydligare.

Bildt själv backade efter kritiken om antisemitism och kommenterar till Expressen att det “inte var någon bra formulering”. Han skriver: “Jag skulle ha valt en annan liknelse för att förklara vilka känslor det väcker när man skickar in polisstyrkor i heliga platser på heliga dagar”.

Sammantaget: En rubrik ska vara sann och ha täckning i texten, alltså det som påstås i rubriken ska stämma överens med innehållet i artikeln. Många redaktioner gör om långa utläggningar till slagfärdigare fraser som går att få in i en rubrikrad, men det ska fortfarande vara tydligt för läsaren vem som säger någonting och om det är en omtolkning eller ett direkt citat.

Har du ett eget exempel på en bedrägligt satt rubrik som du vill att vi uppmärksammar? Kontakta oss!

Källkritikbyrån skrev förra sommaren om skruvade och oärliga rubriker, till exempel – det kan du läsa om här.

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.