Ibland är svaret på frågan om någonting är sant mycket närmare än du tror. Källkritikbyrån går igenom det allra första steget i att kolla en källa – läs vad det står på sajten.

De bästa klickbetena är kända, kontroversiella personer och den svenska klimataktivisten Greta Thunberg är definitivt en sådan. I veckan kunde man se en del svenska Facebook-användare vredgas över en rubrik om att Thunberg skulle delta i en CNN-panel om hur det är att vara afroamerikan i USA.

“Skrämmande naivitet från media!! Hon har ju inte ens gått ur nian!”, skriver en man upprört i ett kommentarsfält.

Andra oroas för Greta Thunbergs skolgång.

Det bästa steget när man vill undersöka en artikel är naturligtvis att läsa igenom, så att man till exempel inte missuppfattat något och för att se om det länkas till några källor till påståendena.

I det här fallet så går det det ganska snabbt att få veta att det man läst är falskt – det är ett klick bort.

Det är alltså en amerikansk satirsida som publicerat artikeln med rubriken “CNN adds Greta Thunberg to expert panel on ‘What it’s Like Being Black in America’”. Den egna beskrivningen är att de strävar efter att ge de mest aktuella och korrekta fejknyheterna på internet.

“Vårt team av journalister, professionella klåpare och svältande skribenter vill bara en sak: att få dig att skratta och/eller gråta”, står det på sajten.

Artikeln om Greta Thunberg har fått över 50 000 interaktioner på Facebook på fem dagar och de som driver sajten Genesius Times kommenterar själva den stora spridningen på sin Facebook-sida med att de tycker att den förtjänat att bli granskad av faktagranskaren Snopes.

Det märks att alltför uppenbar satir inte flyger lika högt och fort jämförelsevis. Till exempel fick en annan av Genesius Times artiklar “JUST NU: Trump satt i karantän till november för “smittsam optimism” bara skrala 80 interaktioner på Facebook.

Artikeln om Greta och CNN-panelen har lagts upp i en del svenska forum, men den största delen av spridningen kommer från amerikanskt håll.

Det märks när man läser hur människor kommenterat artikeln att många inte ansträngt sig för att gå in och därmed upptäcka att det rör sig om satir. Kommentarerna är som ett eko över Atlanten.

Till och med i kommentarsfältet på Genesius Times Facebook-sida, där det står i coverbilden med stora bokstäver att det rör sig om en fejknyhetssida, så märker en del ingenting utan lämnar upprörda kommentarer om Greta Thunberg.

Den kanske vanligaste reaktionen när personer kommer på att detta var en satirartikel är att poängtera hur verklighetsnära de tycker att satiren låg.

Satirartiklar sprids av både de som fattat poängen, och tycker att det var roligt skrivet, och de som tror att det är en verklig, ej påhittad artikel. Ibland möts de två och det är svårt att veta vem som fattat vad.

Hela poängen med satirartiklar är att håna eller belysa något man tycker är absurt i samtiden. Det är inte en faktagranskares roll att granska satir och skämt, men det kan finnas en poäng med att då och då upplysa de som tar skämten på blodigt allvar och därmed kanske formar sin världsbild av dess innehåll.

Satir- och fejksajter är betydligt vanligare utanför Sverige – och avsevärt större när det kommer till trafik. De flesta av de svenska sajterna skapades för åratal sedan och lever nu en tynande tillvaro. Ett par exempel är:

• Flurryfeed
• Dagens Svenskbladet
• Nyheterna Sverige

Störst med svenska mått var under en längre period Storkens nyheter, men sidan har inte publicerat något sedan 2016. Upphovsmannen fortsatte sedermera med andra sajter, såsom Vindögat fram till 2018 och Flurryfeed, som nu blandar svenska och engelska satirartiklar.

Nu för tiden har de allra flesta skämtsajter sitt motiv tydligt utskrivet någonstans i beskrivningen av sajten, där det står “Om oss” eller “About”. Om du undrar så sök mer information om sajten på nätet.

Vill du veta mer om grunderna till hur man söker information och vilka de vanliga fallgroparna är när det gäller falska påståenden på nätet så rekommenderar vi på Källkritikbyrån den här öppna föreläsningen med Jack Werner och Åsa Larsson:

Har du tips om något du vill att vi ska granska så hör av dig!

Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.