Guider

Källkritikbyråns sommarskola: När nyheten inte är så relevant som den verkar

25 August 2020  |  |

Har det grillats hund på landets asylboenden? Och hur relevant är det för den svenska coronadebatten att ett reklamföretag i Colombia skapat likkistor i form av sängar? Vi tittar närmare på tid, rum, relevans och luriga puffar.

Foto: Pixabay

Tid och rum
I internets vatten skvalpar många gamla påståenden runt och fortsätter att dra till sig uppmärksamhet. Människor reagerar upprört på saker som de tror har hänt här och nu – när det egentligen handlar om något som hänt någon helt annanstans.

Ibland beror det bara på brist på genomläsning. Den som lämnar ett upprört “ska det vara så här??” i kommentarsfältet har helt enkelt missat att artikeln är gammal eller berör något som inte skett i Sverige.

Men ibland beror det på ohederlig presentation av nyheten.

En hund begraven
Vi tar några exempel. Just nu sprids en skärmdump av en gammal nyhet från sajten Fria tider. Det är en bild på en ledsen hundvalp och rubriken lyder “Asylsökare grillade hund på boende”.

“Lämna inte era hundar utan uppsikt då dessa snart kan finnas på en meny på ett flyktingmottagande nära dig”, skriver personen bakom inlägget. Det har fått över 1 700 delningar på Facebook och det är uppenbart att människor tror att det rör sig om ett svenskt asylboende.

Kommentarer till inlägget på Facebook.

Nyheten kommer från sajten Fria tider och har två år på nacken. Men även då var det många verkade tro att det gällde Sverige. Vet de vilka seder vi har här i landet, undrar en person.

Kommentarer till artikeln 2018.

Vad är det då som har hänt? Artikeln ligger bakom betalvägg, men det verkar röra sig om en händelse i Italien 2018.

Det var en man från Nigeria som blivit hejdad av lagens långa arm när han tillrett en hund för att äta, enligt en italiensk tidning. Mannen, som bodde på ett mottagningscenter, ska ha sagt att äta hundar var vanligt förekommande där han kom ifrån och att det rört sig om en hund som självdött.

Länken till den italienska nyhetssidan har dött, men genom att använda verktyget Wayback machine så kan man läsa artikeln.

► Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Även den amerikanska alt right-sajten Breitbart skrev om händelsen i Italien.

I kommentarsfältet till Fria tiders artikel 2018 var det en del som frågade efter källa och trots att flitiga fans publicerade länkar till källorna så var alla inte nöjda ändå.

Så här kommenterade till exempel en kritiker: “Man vill påskina att det som beskrivs har hänt i ett svenskt flyktingboende och lockar med rubriken för att få fram reaktioner och främlingshat.”

Kommentarer till Fria tiders artikel 2018.

Att något upprörande skett någonstans i världen någon gång är självklart och ofrånkomligt. Att något hänt nyss är en nyhet – och desto närmare geografiskt och kulturellt, desto mer intressant upplever vi människor att det är. Det här är grunden i nyhetsvärdering.

Man kan betrakta Fria tiders puff, alltså den bild och text som representerar artikeln på sajtens förstasida, som bedräglig, ett sätt att lura läsare att den här nyheten är mer relevant för dem än den egentligen är.

Kommentar till inlägget som nu sprids

Det pågår en mängd diskussioner i kommentarsfälten om vilket kött som egentligen är äckligt och upprörande att äta, och det kan man naturligtvis diskutera. Någon har hittat en BBC-artikel från 2007 som beskriver hur hundkött finns på menyn i Nigeria. Nigeria nämns bland de länder där det förekommer, även i mer nutida publiceringar.

Oavsett vad man tycker om kött från olika djur så verkar Fria tider känna sina läsare väl och det är många i kommentarsfälten som reagerar med avsmak. Det spekuleras med olika nedsättande uttryck i varifrån den asylsökande kommer.

Kommentarer från Facebook, dels från 2018 och från veckans spridning.

Den som efterfrågar källa i kommentarsfälten möts av oförstående.

Kommentar till Fria tiders artikel.

Varning för irrelevanta varningar
Under våren och coronakrisen har detta fenomen – att avlägsna händelser spritts som om de var relevanta och aktuella för oss här i Sverige – dykt upp flera gånger.

I ett inlägg varnade till exempel svenska Facebook-användare vänner och bekanta för smittspårningsappen Healthy together, men det visade sig handla om en app i Utah i USA – och det fanns inga belägg för att appen tvångsspårade någon som det påstods i inlägget.

En värld bort
Också ett annat exempel från våren rör problemet med att utforma puffar på ett bedrägligt sätt. Sajten Samhällsnytt skrev i maj om att ett reklamföretag i Colombia skapat sängar i kartong som kunde göras om till enkla kistor om en coronapatient avled.

Samhällsnytts Facebook-puff från i maj.

Det verkar ha funnits flera syften med kistsängarna, dels som en lösning för fattiga människor i Colombia som inte har råd med dyra kistor och dels som ett sätt för sjukhuspersonal att minimera kontakt med den avlidnas kropp under pågående pandemi.

Reklamföretaget har också fått en hel del uppmärksamhet för sin uppfinning. Historien plockades upp av internationella medier och blev även en TT-notis för svenska nyhetskonsumenter att läsa den 9 maj.

Notisen lyftes inte fram i någon större utsträckning, möjligen för att den knappast kan räknas som en stor nyhet i vår del av världen eller ens i Colombia.

18 maj skrev Samhällsnytt sin version och lät i puffen på förstasidan och i sociala medier bli att berätta att det rörde sig om Colombia.

Så här såg det ut på Samhällsnytts förstasida den dagen:

Skärmdump av Samhällsnytts förstasida.

Puffen har vinjetten “coronavården” och nämner inte att det inte rör sig om Sverige. Det här fick en del mothugg i Facebook-grupper där nyheten delades.

“Att tagga artikeln med “coronavården” är rätt missvisande för artikeln”, skriver en Facebook-användare. “Du hade ju kunnat skriva att det inte var i Sverige”, skriver en annan.

Kommentarer från Facebook.

Det är författaren Egor Putilov själv som postat sin artikel i bland annat svenska corona-grupper på Facebook. Egor Putilov har en lång och speciell historia och Källkritikbyrån har tagit upp publiceringar som han gjort tidigare.

I trådarna till artikeln om kistsängarna försvarar han sig med att allt står i artikeln och verkar oförstående inför kritiken mot presentationen.

Kommentarer på Facebook.

Det är flera som kommenterar som verkar tro att det här är en uppfinning som är aktuell här i Sverige. “Säkert ett sosseförslag”, skriver en person.

Kommentarer på Facebook.

Hur har det då gått för kistmakarna i Colombia? Det är lite svårt att säga men under juli försökte de med flera inlägg på sin Facebook-sida få människor att donera pengar så att de skulle kunna tillverka och skänka sängar till utsatta områden.

Desde los territorios más vulnerables del país se reporta la grave falta de camillas hospitalarias en las unidades de…

Publicerat av ABC Displays Söndag 12 juli 2020

Företaget har inte publicerat något sedan dess som visat att den insamlingen gett något resultat.

Sammanfattningsvis, ett reklamföretag kom på ett något makabert hjälpmedel för fattiga i Colombia. Genom att utelämna att det inte rör sig om Sverige så döljer man att nyheten kanske inte är så relevant för den läsare som lockas att klicka på den.

Men det är inte bara i nätets ytterområden som problemen med relevans och balans finns.

Vanligare än man kan tro
Ta böldpesten i Asien, en väldigt spridd nyhet som nog hade mått bra av att nyanseras lite.

Den 5 juli rapporterade Aftonbladet att ett par människor i gränslandet mellan Kina och Mongoliet misstänktes ha fått böldpest. Två bröder på den mongoliska sidan hade bekräftats ha sjukdomen och skulle ha fått smittan genom att äta murmeldjur.

Kommentarer till Aftonbladets artikel.

Den kinesiska staden där den tredje mannen bodde hade satts i akutläge för att hindra pesten att sprida sig. Den mycket korta artikeln nämner inte att böldpest då och då dyker upp i många länder i världen, men sällan leder till några allvarligare utbrott.

Man skriver dock att böldpest enligt WHO är “en väldigt farlig, och smittsam, sjukdom som utan rätt behandling kan döda den smittade inom ett dygn”. Artikeln har över 30 000 interaktioner på Facebook.

För den som stötte på den här artikeln så var det alltså lätt att bli orolig, särskilt så här i coronatider.

Men böldpest är alltså något som drabbar ett antal människor årligen. Till exempel så dog i snitt drygt hundra personer om året i världen av pest under åren 2010–2015, enligt världshälsoorganisationen WHO.

Det som förr var en fruktansvärd farsot går nu lätt att bota med antibiotika om den upptäcks i tid. Att det inte framgick av vare sig artikel eller puff i sociala medier kom att få kritik.

– Nyheten är sann. Det är ju oomtvistat, det har ju hänt, men hade man satt den i en annan kontext, ett annat sammanhang, så hade det kunnat bli någonting lärande och folkbildande, i stället för en klickraket, sade Joakim Jardenberg, debattör i internetfrågor, till Medierna i P1 den 11 juli.

Här kan du höra inslaget (16.50 in i programmet tas böldpestfrågan upp).

Aftonbladet höll inte med om kritiken, utom att man kunde ha varit tydligare i sin puff på Facebook.

Det finns många exempel på när det finns anledning att anklaga medier eller andra aktörer på nätet för att klä upp nyheter i mer lockande skrud än det finns fog för – och det gäller att vara uppmärksam på det som nyhetskonsument.

Vi, Åsa Larsson och Jack Werner, pratar mer om detta i vår online-föreläsning Källkoll, som du kan se här:

Och Jack Werner berör också ämnet i sina föreläsningar, här på Digikult 2019:

Här har Källkritikbyråns sommarskola sin ände. De andra artiklarna hittar du här:

Källkritikbyråns sommarskola: Satirsidor och konsten att kolla en sajt innan man rasar
► Källkritikbyråns sommarskola: Skruvade och oärliga rubriker

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!


Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.