Granskning

“Inte roligt alls, men fel inträffar” – så säger mediecheferna om missarna

13 May 2023  |  |

En gammal vargfilm, bilder från fjolårets militärparad i Ryssland och en betydelsefull del av en mening – det är tre exempel på när det gått snett i medierna den senaste månaden.

Foto: Skärmdump/Reuters/SVT/Twitter

För det mesta upptäcks fel i mediers rapportering fort och det kommer snabbt en rättelse. Men det finns alltid en risk att en skärmdumpad bild utan länk får fötter i sociala medier, eller att en läsare eller lyssnare missar rättelsen och att felet därför lever vidare i deras uppfattningsvärld.

Vi tittar närmare på tre nyliga fall där det blivit fel i medierapporteringen.

Segerdagen

I onsdags kritiserade författaren och försvarsbloggaren Lars Wilderäng SVT för att deras inslag om firandet av segerdagen i Ryssland innehållit bilder från förra årets militärparad.

Inslaget gick i tisdags i Rapport klockan 18 och 19.30 samt Aktuellt klockan 21, och handlade om årets firande av segerdagen i Moskva.

Vid en inzoomning i en bild, här ovan inringad i Lars Wilderängs tweet, kunde texten 1945–2022 ses exempelvis.

Ur nyhetssändningen i SVT.

Källkritikbyrån kontaktade SVT och fick svaret att två av bilderna i inslaget var från fel år. Det hade blivit fel till följd av en felmärkning av bilder i flödet från nyhetsbyrån Reuters.

– Bilderna på segerparaden i Moskva som vi visade igår innehöll mycket riktigt två bilder från 2022, sade Charlotta Friborg, ansvarig utgivare för Riksnyheterna på SVT, på onsdagen.

Hon beklagade det inträffade.

– Vi rättar naturligtvis detta i kvällens sändningar så att vår publik är informerad.

Senare hörde SVT av sig på nytt då det visat sig att felet inte var Reuters. Nyhetsbyrån hade skickat en “feed” med bilder från båda årtalen tillsammans.

– Det är lite otydligt markerat, men det framgår. Vi har inte uppmärksammat detta. Felet är vårt, sade Judit Ek, nyhetschef för tv på SVT.

Vad tycker du om kritiken som framförts?

– Jag tycker inte att vi gett en helt felaktig bild av hur paraden såg ut i år, nej. Två bilder är ju fel, så är det, men vi säger i sändningen att den var väldigt nedtonad, att den inte innehöll vissa vapenslag och flyg och så vidare. Vi beklagar det här, det är ju inte roligt alls, men fel inträffar.

Rättelsen kan höras exempelvis här i Rapports 18-sändning på onsdagen, något som Lars Wilderäng också länkar till på Twitter.

Från Rapport i SVT 10 maj.

Vargfilmen

Veckan dessförinnan gick tidningen Jaktjournalen på en nit då de lade upp en gammal vargfilm som om den vore nytagen.

Källkritikbyrån tog kontakt med tidningens chefredaktör Josefine Julén, som berättade vad som hänt. En person hade lagt upp videon i en Facebook-grupp och hävdade att den var tagen av en släkting som filmat vargen en mil utanför Tidaholm.

– Reportern bad att få kontaktuppgifter till filmaren, men tipsaren sa att hans släkting absolut inte ville vara med i pressen. Tipsaren sa också att han frågat släktingen att filmen inte var skämt och att han kunde gå i god för att det var okej att publicera filmen, säger Josefine Julén.

Reportern bedömde tipsaren och filmen som trovärdiga och intervjuade honom med namn i tidningen. Enligt Julén undersökte man flera omständigheter, bland annat kontaktade tidningen länsstyrelsens vilthanläggare som inte kände till vilken varg det kunde handla om.

– Vargen på videon hade sändarhalsband på sig, vilket alltså kan göra det möjligt att identifiera och spåra individen. Vilthandläggaren på länsstyrelsen frågade i sin tur forskare vad för varg det kunde handla om.

Reportern kontaktade sedan chefen på vargforskningsprojektet Skandulv, för att försöka ta reda på vilken varg det rörde sig om.

– Chefen sa att de inte hade någon signal (från sändarhalsbandet) från varg i det området. Men det faktum var varken konstigt för henne eller för oss. Sändare lägger av med jämna mellanrum.

Jaktjournalens rättelse i ett inlägg på Facebook.

Hur upptäckte ni att det inte var en aktuell film?

– På vår Facebooksida kommenterade läsare att det här var en gammal film och länkade till en Youtube-film från 2017. Reportern tog då kontakt med mig direkt och jag bad honom avpublicera artikeln och pudla i en rättelse.

Har ni fått reaktioner på publiceringen?

– Andra jägare som är förbannade har hört av sig till reportern. De är dock förbannade på personen som vilselett tipsaren, inte på tidningen. Tipsaren som sa att släktingen filmat är förtvivlad. Han har skrivit ett inlägg i Facebook-gruppen där han först postat filmen, där han ber så mycket om ursäkt. Han skriver att han skäms för att han blivit lurad.

Hur många läsare nådde den?

– Cirka 8 000 personer nåddes av den felaktiga artikeln, som låg ute i cirka tre timmar.

Hur resonerade ni när ni beslutade att inte publicera rättelsen i samma artikel?

– Min första tanke var att förhindra att den felaktiga artikeln skulle spridas vidare. Det är ju trots allt en betydande andel som endast läser rubriken och inte hela texten. Den nya artikeln som gjordes var tydlig med misstaget vi begått, och jag bedömde den som likvärdig.

Den borttagna artikeln på Jaktjournalens sajt.

Källkritikbyrån frågade Josefine Julén på Jaktjournalen om det inte finns risk för förvirring när en läsare går in på länken till den gamla artikeln och möts av ett 404-felmeddelande i stället för en rättelse.

– Din frågeställning har väckt tankar och diskussion denna morgon om att det sannolikt inte var det bästa beslutet. Om något liknande inträffar igen, kommer vi sannolikt i stället göra om (rättelse) direkt i den felaktiga artikeln på ett tydligt vis. En tråkig och pinsam lärdom av detta och din fråga, säger Julén.

Övrig kommentar?

– Vi har ett stort inflöde med tips och rutiner för att kontrollera äkthet i bilder och påståenden. Rörlig bild är vi däremot inte lika duktiga på att hantera. Vinkeln och anledningen till att artikeln med filmen på vargen publicerades var att själva videoklippet är spännande. Att det finns varg i Skaraborg är ingen nyhet, det vet alla jägare, utan det handlar om en fräck film på en sändarmärkt varg som potentiellt hade gått att spåra. Vår bedömning i efterhand är att tipsaren blev lurad av sin släkting, men att släktingens intentioner var att endast lura tipsaren, inte att det skulle komma ut i media.

Varmaste sommaren på jorden

För tre veckor sedan föll en liten men viktig del av en mening bort i en sändning av Nyheter på lätt svenska i SVT. Nyheten handlade om att förra sommaren var den varmaste sommaren på jorden – och det som föll bort var “sedan mätningarna började”.

I nyheter om värmerekord så finns det nästan alltid med en formulering om att det rör sig om temperaturer som registrerats. Jorden har under sin mångmiljardåriga historia varit varmare, ett faktum som missbrukats på olika sätt för att så tvivel om resultaten av forskningen om den nutida globala uppvärmningen.

Inlägg på Facebook om nyhetsinslaget.

“Angående klimatnyheten så har jag nu lagt in ett förtydligande i avsnittstexten på SVT play. Vi kommer också att säga det i kvällens sändning av Nyheter på lätt svenska. Det är extra viktigt att vår publik uppfattar oss som tydliga. Här blev det otydligt och då förtydligar vi”, skriver Ulrica Larshamre, projektledare Nyheter på lätt svenska på SVT, i ett mejl till Källkritikbyrån.

Rättelsen kan ses även sedan programmet inte längre finns tillgängligt, här på SVT play:

Förtydligande i nyheten om klimatet. Förra sommaren var den varmaste sen temperaturen började att mätas.

Från avsnittet Nyheter på lätt svenska torsdagen 20 april på SVT play

Sammantaget: I de här fallen kan man diskutera hur allvarliga felen var. En del skulle säga att det rör sig om mindre misstag, andra har reagerat annorlunda. I alla fallen har redaktionerna uppmärksammat sin publik på vad som blivit fel och beklagat misstagen.

Medier som följer spelreglerna för press, radio och tv ska rätta felaktiga uppgifter. Det är en förtroendefråga, och läsare och lyssnare har också högt ställda krav.

– Människor förväntar sig att det är rätt från början. Journalister ska förmedla korrekta och relevanta nyheter, digitalt och snabbt spelar ingen roll, sade Michael Karlsson, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, i samband med publiceringen av en studie som visade att publiken inte hade särskilt stort överseende med fel i medierna.

LÄSTIPS:
► Guide: Så nystar du upp var ett påstående kommer från
► Stulna fartkamerorna till kriget i Ukraina “ett rykte på nätet”
► Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön


Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!