Falska citat får krut från politikernas egna verktygslåda. Vi tittar närmare på de senaste årens spridning av falska citat i bilder.

Ett kraftfullt propagandaverktyg är när en person tittar in i kameran och ser ut att säga det som står tryckt bredvid. Formatet är i sig ett meme, ett känt uttryckssätt på nätet.

Flera bilder med falska citat har cirkulerat i Sverige de senaste åren. En av dem föreställde Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, med det tillhörande citatet: “I Afghanistan råder det fred. I Sverige råder det krig. Vi ska handla därefter.”

Det här citatet är falskt, vilket framgår om man söker på nätet.

– Nej, det har jag aldrig sagt eller skrivit, säger Maria Malmer Stenergard till Källkritikbyrån.

Vad tycker du om att människor sprider den här typen av påhittade citat?

– Det är allvarligt och djupt skadligt – dels för det offentliga samtalet, och dels för enskilda politiker vars namn missbrukas på det här sättet. Det understryker också vikten av källkritik, att var och en vet med sig att sådana här lögner förekommer.

Formen – alltså en bild på en person ihop med ett citat – används flitigt av de politiska partierna själva, vilket gör det till en slagfärdig form för den som vill svartmåla eller skämta om ett partis politik.

I fallet med Maria Malmer Stenergard så spreds inte citatet i någon större krets, utan i en grupp som är kritisk till de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna.

I andra fall kan falska citat få enorm spridning och leva i åratal. Ett väldigt populärt sådant är det här påstådda Astrid Lindgren-citatet: “När människor med makt slutar att lyssna på folk. Då är det dags att byta ut dom”.

Det har spridits av kända som okända människor genom åren och alla verkar känna att Astrid Lindgren menar just deras politiska motståndare. 2015 kommenterade skådespelaren och kocken Per Morberg bilden med orden: “Astrid, kunde inte ha sagt det bättre själv!”. Det inlägget har sedan dess delats 73 000 gånger.

2020 har någon lagt till “TT Nyhetsbyrån” i bilden.

Sanningen är att det inte finns några belägg för att citatet kommer från Astrid Lindgren. Expressen undersökte citatet 2015 då det började florera, men vare sig vänner eller familj kände igen citatet.

2017 använde sig den dåvarande SD-politikern Thoralf Alfsson av citatet i en folder om “massinvandringen till Sverige och Vimmerby”.

– Jag tycker det är upprörande och provocerande, av flera skäl, sade Olle Nyman, Astrid Lindgrens barnbarn och vd för företaget Saltkråkan som förvaltar hennes verk, till Expressen.

– Dels för att det inte finns några belägg för att Astrid Lindgren uttryckt sig så. Det är inte ens hennes citat. Men framför allt för att hon här används för att föra fram ett budskap som är så långt man kan komma från de värderingar som hon stod för.

På Kungliga Biblioteket har man inte kunnat hitta citatet i tidningssamlingarna och på hemsidan för Saltkråkan, som sedan 2018 heter Astrid Lindgren aktiebolag, finns citatet med under avdelningen “Kända men felaktiga citat”.

Att ingen hört talas om något innebär inte att det aldrig hänt, men det finns alltså inga spår av att Astrid Lindgren sagt detta. Och ingen av de som använder sig av citatet har lagt fram några bevis för att det kommer från henne.

I andra fall så finns påstådda avsändare till citat kvar att fråga, som i fallet med Isabella Lövin (MP), tidigare vice statsminister i Sverige. En manipulerad bild som ser ut att föreställa en skärmdump av Lövins Twitter-konto spreds 2020.

– Bilden är fabricerad. Statsrådet har aldrig sagt det, eller något liknande, och har inte heller rest till den utpekade platsen, sade Lövins pressekreterare Jakob Lundgren till Källkritikbyrån i fjol.

För ett par år sedan var det vanligt med manipulerade Twitter-inlägg som såg ut att komma från politiker. Det drabbade bland andra S-ministrarna Margot Wallström och Annika Strandhäll, samt riksdagsledamoten Hanif Bali (M).

Hanif Bali såg ut att kommentera den då pågående hamnarbetarstrejken och kritisera “lyxstrejkande” hamnarbetare, men i tweeten fanns insmuget swishnumret till strejkkassan – ett skämt från en person som sympatiserade med hamnarbetarna.

Bali var kritisk till de som delat bilden, men inte tagit bort den när det framkom att den var falsk.

– Det handlar om att vara varsam och noggrann. Det händer alla att man gör misstag och delar sånt, men att man då är noga med att dra tillbaka det sedan, sade han till Viralgranskaren i mars 2019.

När det gäller citat som inte är påhittade så finns det också en rad problem. Citat ska vara ordagranna, men människor pratar inte i perfekta meningar. Av det skälet friseras ofta uttalanden fyllda av “öööh” och talspråk när de ska återges i skrift.

Ett annat problem är att exempelvis politiker uttrycker sig ofta i långa vindlande monologer och att plocka ut enskilda meningar ur dem kan vara en utmaning. Till exempel granskade Källkritikbyrån i fjol ett påstått citat från SD-ledaren Jimmie Åkesson som visade sig ha bakats om rejält från sin ursprungsform.

Sammanfattningsvis: Det finns helt enkelt skäl att vara skeptisk till korta slagkraftiga citat – en del stämmer inte, en del saknar sitt omgivande sammanhang och man bör alltid kolla upp dem.

Har du sett ett falskt citat i en bild? Skicka in den till oss!

► LÄS MER: Vad sa Jimmie Åkesson egentligen?
► LÄS MER: Falskt Löfven-citat sprids – svaret är en googling bort

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Vill du stödja oss? Vi tror att det finns ett intresse av att främja faktagranskande journalistik i samhället. Så här gör du:

Företag eller organisationer kan till exempel köpa ett sponsorspaket eller adoptera föreläsningar på vår gratislista.

Som privatperson kan du swisha en donation till vårt företagsnummer 123 144 84 30 eller tipsa din chef om att det går att sponsra Källkritikbyrån.

Vill du ha mer information om detta, hör av dig till kontakt@kallkritikbyran.se.