En bild på ett Lucia-tåg med texten “Ja till Luciafirande” har i ett par år fått stor spridning på Facebook. Men, vem är egentligen emot och varför? Vi går igenom bildens historia och exemplen som lyfts fram av spridarna.

Fotot används i den svenska Wikipedia-artikeln om Lucia och är taget under luciafirandet i Vaxholms kyrka 2017. Vi följer dess väg in i den svenska luciadebatten.

Spridarna

2018 tog Aday Bethkinne, kristdemokratisk politiker i Botkyrka, bilden och lade upp den på Facebook med den ditklistrade texten “JA TILL LUCIAFIRANDE” och två svenska flaggor.

Den ursprungliga texten är borttagen i dag, men bilden ligger kvar. När bilden först lades upp 2018, så skrev Bethkinne så här:

STÅ UPP FÖR LUCIAFIRANDET
Förskolan Kärrbacken i Motala förbjuder luciafirandet eftersom att de inte vill “exkludera någon”. I över 100 år har man firat Lucia i Sverige. Finns det elever och familjer som känner sig kränkta av denna svenska och kristna tradition behöver de inte närvara på den dagen. Enklare än så är det inte. När förskolan väljer att förbjuda luciafirandet tar man inte någon hänsyn alls till alla de elever och familjer som vill fira Lucia. Nu exkluderar skolan istället alla de som faktiskt såg fram emot luciafirandet i år. Gör om gör rätt!

Ur Aday Bethkinnes inlägg på Facebook

Dagen därpå lade han till en uppdatering:

UPPDATERING: 2018-11-27 När händelsen kring det inställda luciafirandet blev en riksnyhet och skapade ett stort missnöje bland folk så meddelade förskolan igår kväll till SVT Öst att Lucia kommer att firas, men utan föräldrarnas närvaro. Skolan menar att det skett ett missförstånd kring luciafirandet från början. Det viktigaste är nu att det blir rätt och att barnen kan få fira sin Lucia samtidigt som vi alla värnar om våra svenska traditioner.

Ur Aday Bethkinnes inlägg på Facebook

I dag har det inlägget över 15 000 interaktioner på plattformen och det enda som står i bildbeskrivningen är “STÅ UPP FÖR LUCIAFIRANDET”.

Vi återkommer till förskolan i Motala och tittar först på den andra stora spridaren.

2021, tre år efter Bethkinnes inlägg, lade Facebook-sidan Made in Sweden med över 115 000 följare upp samma bild, även den med blågula flaggor och texten “JA TILL LUCIAFIRANDE” på, men med en markering där det står “Made in Sweden”. Detta trots att det inte är deras bild, vare sig med modifieringarna eller utan. Deras bildtext löd “Dela och gilla om ni håller med”. Och det har folk gjort – inlägget har hittills fått över 70 000 interaktioner.

Made in Sweden sprider generellt klickvänliga budskap, skämt och meme-bilder, men även mer politiskt laddat material. Så här beskriver de sig själva:

Här diskuterar vi politik, samhällsfrågor, kultur, säkerhet, polis. Vi värnar om Sverige!

Från Made in Swedens Facebook-sida

Maktbarometern är en årlig analys av svenska sociala medier-kontons inflytande och de skrev 2021 att viralsajten Made in Sweden “på kort tid blivit en av Sveriges största” på Facebook.

– Vi försöker ta kontakt med samtliga av Sveriges Facebook-sidor. Om Made in Sweden vet vi inte mer än att det är en enskild person bakom, att sidan inte har någon uppenbar affärsmodell och att den själv inte vill kalla sig höger- eller vänsterpolitisk, säger journalisten Emanuel Karlsten, som är projektledare för Maktbarometern, till Källkritikbyrån.

Källkritikbyrån har tidigare skrivit om Made in Sweden när de spridit vilseledande uppgifter – här kan du läsa mer om det.

Frågan är om Facebook-sidan Made in Sweden ville dela bilden för att luciadebatten innebar populärt innehåll eller för att de ville driva opinion? Till Källkritikbyrån uttrycker en person bakom Facebook-sidan ett allmänt hållet stöd för lucia som tradition.

Självklart ska vi ha lucia, många skolor som inte har det längre och det är synd för det är en fin tradition som vi haft i många år i Sverige.

Meddelande från Made in Sweden till Källkritikbyrån

Källkritibyrån har bett personen att utveckla vem man ser som sin motståndare i frågan om luciafirandena. Och om färre skolor har luciafiranden, hur kommer det sig?

I kommentarsfältet så klargjorde Made in Sweden för två år sedan för kritiska följare vad man menat med sin Facebook-post.

En följare skrev att ingen vill förbjuda lucia, att det är ett påhitt.

Made in Sweden-sidan skrev:

Jo då! Vi har fått in från ett antal elever från olika skolor där skolorna överväger att även dra in luciafirandet pga religösa skäl, likaså med traditionen att avsluta skolan inför sommarlovet i kyrkan som har pågått under en längre tid.

Kommentar på Facebook

Många i kommentarsfältet skriver att invandrare ska ta traditionen dit de kommer och att svenska traditioner självklart ska följas.

Men det finns också ett stort antal som är kritiska mot Made in Sweden och exempeln som lyfts av sidan. De menar att fallen är antingen utdaterade eller vantolkade.

Vi tittar närmare på fallen ett i taget.

Förskolan i Motala

Ett föräldramöte på en förskola fick i oktober 2018 stor uppmärksamhet i medier – det skulle inte bli något luciafirande. Skälen som angavs av förskolechefen var bland annat att barn kan bli oroliga och ledsna i en stor folksamling och att alla inte har möjlighet att köpa in lucia- och tomtedräkter för ett tillfälle.

En vecka senare backade man och meddelade att det skulle firas, men utan publik. Det hävdades att det rört sig om ett missförstånd. Till Dagens nyheter skrev förskolechefen så här:

”Vi kommer självklart att fira traditioner på förskolan Kärrbacken, som Lpfö-98/16 säger, men utefter barnens villkor. Det vi tar bort är vårdnadshavarnas publika deltagande och kravet på traditionsenliga kläder. Det är inte kopplat till religion eller att barn kommer från olika kulturer, vilket jag har förstått av media att man vinklar det till.”

Det här fallet är det som KD-politikern Aday Bethkinne lyfte fram i sitt Facebook-inlägg som vi tar upp i inledningen. Made in Sweden har både till oss och sina läsare lyft fram den här specifika händelsen flera gånger.

Vi tittar på fler fall som Made in Sweden anfört:

Lucia i aulan

Njudungsgymnasiets estetelever fick nöja sig med att hålla luciafirandet i aulan i stället för i kyrkan 2019. Skälet var enligt skolan att det på estetprogrammet inte för tillfället fanns underlag, rutiner och erfarenhet nog att köra luciafirandet i kyrkan, rapporterade P4 Jönköping.

Lappen

En förskola i Charlottenberg bestämde sig 2015 för att skippa ett luciafirande efter skoldagens slut som man brukat ha med inbjudna vuxna. Förskolans utskick till föräldrarna lades upp på nätet och tolkades som att man slopade lucia helt och hållet.

Särskilt en formulering i utskicket fick stor uppmärksamhet. Förskolan skrev att ingen skulle känna sig diskriminerad på grund av sin “kulturella och estetiska bakgrund”. Det ledde till upprörda kommentarer på kommunens Facebook-sida och skolan backade, enligt SVT.

– Vi har sett det från barnens perspektiv, de blir trötta och förstår inte meningen med att gå i tåg. Man kan ju göra det här på olika sätt, sade Monica Skönnå, dåvarande förskolechef i Charlottenberg, till tidningen Metro 2015.

Till Värmlands folkblad meddelade man senare att föräldrarna skulle få komma och delta i luciafirande dagtid, men att man stod fast vid beslutet att inte ha någon luciafest efter skoldagens slut.

Den icke-konfessionella undervisningen

En av artiklarna som Made in Sweden lagt upp som exempel handlar om kristna inslag i skolan och kommer från 2012, då den debatten pågick för fullt.

P1-programmet Människor och tro hade tillsammans med SR International gjort en enkät för att ta reda på om skolor ändrat sina traditioner till följd av den då nya skollagen. Sedan 2011 har Sverige en skollag som säger att undervisningen i alla skolor ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte får förekomma religiösa inslag som till exempel bön och predikan.

I radioinslaget framgick att var sjätte skola i enkätundersökningen svarat att man ändrat sina traditioner på grund av den nya lagen.

Vid den här tiden pågick något som hette Adventsuppropet, ett upprop som startats av den kristna tidningen Dagen 2012, och var “ett krav på att Sveriges skollag skulle skrivas om, så att skolavslutningar i kyrkan återigen skulle få innehålla religiösa inslag”.

Källkritikbyrån sökte upp en av förgrundsgestalterna, den dåvarande opinionsredaktören på Dagen, Elisabeth Sandlund, för att fråga om hennes syn på dagens luciadebatter. Hon säger att uppropets mål var att kyrkans värdskap skulle utövas med lyhördhet och finkänsla men att det kristna budskapet inte bör förtigas.

– Diskussionen om luciafirandet påminner förstås om den som adventsuppropet handlade om. Men min känsla är dels att reaktionerna är överdrivna, dels att det inte alls finns samma kristna engagemang som när det gäller julavslutningarna. Det är inte så svårt att förstå – Lucia är ingen stor kristen högtid (även om hon var helgon) – utan har från början haft en övervägande profan prägel. Det finns betydligt bättre exempel på sekulariseringen än att man här och var av olika skäl avstår från att fira Lucia i förskola eller skola. Jag får en känsla av att det i stor utsträckning handlar om främlingsfientliga krafter som letar argument. Och i det sällskapet finns, tack och lov, inte så många kristna, säger Elisabeth Sandlund.

När Källkritikbyrån ber om mer nutida exempel skickar Made in Sweden länkar till ytterligare ett par fall.

Vill inte exkludera muslimska barn

På Mariehemsskolan i Umeå hade man i fjol ett luciafirande utan julinslag, religiösa delar och ett könsneutralt tåg, det vill säga att barnen klädde sig neutralt med glitter och ljus och lucian kunde vara antingen kille eller tjej.

Tidigare har några muslimska barn i kören inte fått lov att delta i uppträdandena.

– En del föräldrar var inte bekväma med barnens deltagande eftersom lucia förknippas med julen, så i år har vi har varit tydliga med att arrangemanget inte kommer ha koppling till någon särskild religiös tro, sade körledare Jörgen Persson till SVT Västerbotten.

Han lyfte fram att skolan ska vara konfessionsfri.

– Det är så mycket fokus på lucia som det alltid har varit och det har varit så otroligt traditionellt kristet. Vi har exkluderat många barn genom åren, men nu så står vi här med en diversifierad barnkör. Det glädjer oss, sade Jörgen Persson.

I de över 1 600 kommentarerna till SVT:s artikel på Facebook gick debattvågorna höga. “Koppla in kommentarsfältet till svenska kraftnät och Karlshamn kan stänga”, skämtade en person i kommentarsfältet.

Gymnasieskola satsar på julshow i stället

Ytterligare exempel som Made in Sweden tar upp i kontakten med Källkritikbyrån är en artikel i Sundsvalls tidning från 2018 som handlar om luciafirandet som en tradition i förändring. Man tog bland annat upp att sättet lucior utses ändras, ibland genom lottning och ibland baserat på sångröst i stället för utseendetävlingar. En annan aspekt var att intresset falnat på en del håll. Som exempel på det togs en av gymnasieskolorna i Sundsvall upp, som slopat luciafirandet.

– Det rann ut i sanden. Det är ju en hel del jobb med att arrangera alltihop men eftersom intresset har blivit mindre och mindre på senare år, så har vi valt att prioritera annat, som vår julshow, sade Markus Nordenberg, skolområdeschef på Hedbergska skolan, till Sundsvalls tidning.

Stress kring uppträdandet

Det sista exemplet som Made in Sweden skickar är en rundringning som tidningen Kommunalarbetaren gjorde 2018 där förskolor beskrev att de valde bort att bjuda in föräldrarna till luciafirande med traditionellt luciatåg.

– Vi kommer ju att fira ändå med sångsamling, julmat och så. Men just att uppträdandet tas bort tror jag är bra. Övandet är inte något som alla barn är intresserade av. Och under själva uppträdandet är det många av de barn som i vanliga fall är riktiga sångfåglar som blir knäpptysta av nervositet när de ser väggen av föräldrar och släkt som de ska uppträda inför, sade en barnskötare till tidningen.

Sammantaget: Personen bakom Made in Swedens Facebook-konto säger att många skolor inte längre har lucia men ger exempel där förskolor firar, men utan föräldrar, eller firar på nya sätt, och exempel med skolor där engagemanget bland de som faktiskt ska genomföra luciauppträdanden varit för lågt.

Sedan Källkritikbyrån varit i kontakt med Made in Sweden delar de bilden på nytt och får tusentals delningar på ett par timmar under tisdagen. För den som möter den här bilden i sitt flöde kan det te sig lite otydligt vem som står på nej-sidan. Vi har gått igenom de fall som tas upp och i de allra flesta av dessa så har luciafirandena inte ställts in utan förändrats.

Källkritikbyrån har sökt Aday Bethkinne (KD) utan att få svar.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!