Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.

Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.

Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.

Kända varumärken

Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp – många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:

Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs – och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7

— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024

Så här gör du

•  Titta på adressen i webbläsarfönstret – ser den konstig ut?

•  Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.

•  Undersök sidan du misstänker är falsk – ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.

• Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.

I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.

•  Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.

I sociala medier: Kolla upp sidan

Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.

•  Kolla om sidan är nystartad.

•  Kolla antalet följare.

•  Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.

•  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.

•  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan “Sidtransparens”.

• Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.

•  Undersök bilder – så här gör du det:
► Stora verktygslådan för viralgranskare

Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.

Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.

Okända varumärken

Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.

Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.

Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:

Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading – AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE

— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024

Dropshipping

Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.

En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis “älskade familjeföretag” som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.

Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier – här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.

Vad kan du som gått i fällan göra?

Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor.

Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.

Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.

Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:

Hjälp inte bedragarna

∙ Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.

∙ Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.

∙ Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.

∙ Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.

∙ Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.

∙ Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:
► Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!