I diskussionerna som följt på TV4-programmet Kalla faktas granskning “Undercover i trollfabriken” har flera begrepp använts – så här definieras de av forskare på området.

Sverigedemokraterna motsätter sig bilden av sin verksamhet som en trollfabrik och har kallat TV4:s granskning en del i en påverkansoperation. Vi reder ut begreppen desinformation, trollfabrik och påverkansoperation.

Desinformation

– Desinformation innebär avsiktlig spridning av osanna och vilseledande uppgifter för att åstadkomma skada eller påverka människors attityder, ställningstaganden och handlande i en viss riktning. Att få andra att omedvetet sprida vidare desinformation är ofta en strategi från de som vill orsaka skada, säger Carl Heath, forskare och fokusledare för området digital resiliens på Sveriges forskningsinstitut (RISE).

Trollfabrik

– Det är när någon bedriver en organiserad form av dolda påverkansoperationer, och framför allt det systematiska användandet av icke-autentiska konton i sociala medier, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren.

Begreppet trollfabrik populariserades 2015 i samband med att en rysk trollfabrik avslöjades i Sankt Petersburg.

Enligt Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation är en trollfabrik en verksamhet som utför vilseledande propaganda-aktivitet på nätet, ofta dolt.

Målet för operationerna kan vara exempelvis att attackera politiska motståndare, attackera ett konkurrerande företag på ett oschysst sätt eller att utföra någon annan handling efter beställarens vilja. Trollfabriker uppnår sina mål med, bland annat, fake news och hat.

Från informationsbladet MEDIA – (DIS)INFORMATION – SECURITY 2005

Spelar det någon roll om det är ett politiskt parti som gör det här?

– Nej, inte egentligen. En trollfabrik är en trollfabrik oavsett vem som driver den, säger Andreas Önnerfors.

Det kan alltså finnas andra motiv än politiska?

– Ja, absolut. Till exempel ekonomiska, sådana som ni granskar på Källkritikbyrån med falska annonser. Bitcoin, bedrägerier. Även andra ideologiska motiv kan tänkas.

Vi ställer frågorna till Carl Heath på Rise.

Hur ska man se på att ett politiskt parti har personer som gömmer sig på kontoret och anonymt sprider propaganda?

– Det är djupt problematiskt för opinionsbildningen. För en stark opinionsbildning bygger på transparens, verifierbarhet och konstruktiv debatt. Det stärker demokratin. När man anonymt sprider propaganda undergräver man förtroendet för opinionsbildningsprocessen och därigenom också för demokratin, säger han.

Ola Svenonius, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), påpekar att det finns en samhällelig förväntan på politiska partier att de ska agera öppet och transparent.

– På de sociala plattformarna så finns det regler för att man ska ange när man är en politisk aktör, så här har man kringgått det då.

Är det som kommer ut från trollfabriker falskt i regel?

– Det behöver inte handla om att sprida desinformation. Jag brukar prata om informationsmanipulation och det blir ju manipulativt när man går under täckmantel, säger Svenonius.

Påverkansoperation

SD-ledaren Jimmie Åkesson har i ett tal beskrivit TV4:s granskning som en del av en “gigantisk inhemsk påverkansoperation”.

– Detta är inte ett begrepp jag hört i något annat sammanhang. Det förefaller vara ett för ändamålet skapat begrepp som vill göra gällande att en aktör inom den svenska opinionsbildningen avsiktligt skulle vilja vilseleda och störa samtalet, kommenterar Carl Heath.

Vad är en påverkansoperation?

– En påverkanskampanj är en avgränsad serie handlingar i syfte att få en målgrupp att verka åt ett håll som de annars inte skulle ha gjort, säger Ola Svenonius på FOI.

Vad är skillnaden på påverkanskampanj och påverkansoperation?

– På ett ungefär; en kampanj skulle kunna sägas vara en serie operationer. En operation är en enskild del av en kampanj, men kan i sig vara en avgränsbar serie händelser med ett syfte.

Försvarsmakten beskriver “påverkansoperation” så här:

Operation som initieras av en aktör och som har som målsättning att påverka beslut, uppfattningar och beteenden hos en statsledning, befolkning eller särskilt utpekade målgrupper i syfte att främja egna målsättningar. Kan bedrivas genom spridande av korrekt eller falsk information kompletterad med annat för ändamålet särskilt anpassat agerande.

Ur Doktrintillägg Militärstrategisk kommunikation 2023

Jimmie Åkesson kallar medier och meningsmotståndare för del i en “gigantisk inhemsk påverkansoperation” – hur ser du på det?

– Det är politisk retorik, säger Ola Svenonius på FOI.

Carl Heath tycker att Åkessons uttalande är mycket problematiskt.

– Demokratin bygger på en fri opinionsbildning, åsikts- och yttrandefrihet och en stark pressfrihet. Att TV4 gör ett gräv och uppmärksammar oegentligheter i detta partis arbetsmetoder, som visar på hur detta parti medvetet för medborgare bakom ljuset, är en självklar del i pressens arbete. Man kan alltså inte se på uttalandet än på det att det är ett försök att rikta uppmärksamheten bort från ens egen situation. En slags whataboutism, som är en vanligt förekommande påverkansteknik bland aktörer som ägnar sig åt informationspåverkan.

Andreas Önnerfors på Linnéuniversitetet forskar kring konspirationsteorier och ser uttalandet som ett slags signalerande till följarna.

– Det är en hundvissla i den högerpopulistiska mediekritiken gentemot så kallade mainstream-medier och den urgamla konspirationsteorin kring mediernas kontroll av samhällsdiskursen. I konspirationsteorier kring medier så är det ofta medieägarskapet som står i centrum för misstänkliggörandet, säger Andreas Önnerfors.

Hur ser du på att han beskriver mediers granskning som en påverkansoperation?

– Jimmie Åkesson behöver i så fall förklara vad i TV4:s granskning som motsvarar en antagonistisk aktörs typiska beteendemönster. Alltså, antagonistiska aktörer är de som motsätter sig våra geopolitiska intressen och de har typiska beteendemönster när de ägnar sig åt informationspåverkan, som till exempel Rysslands trollfabriker. Han behöver peka ut vad i TV4:s granskning som liknar det.

Journalistorganisationer som Svenska PEN, Reportrar utan gränser och Svenska Journalistförbundet har i veckan kraftigt motsatt sig Åkessons uttalande.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!