Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA – vi går igenom forskningsläget.

Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr “en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.

(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, “fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)

Så här beskrev Kennedy ämnet:

“Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.”

Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.

När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:

– Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.

I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om – samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA.

Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter.

Fluorid i dricksvatten

I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet.

Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa.

I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett “erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer.

– En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån.

Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.

Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död.

Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning.

– Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.

Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen.

Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.

– Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt.

Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.

Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50–70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade “fluorkriget”.

Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X.

Kognitiv nedsättning?

Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om.

2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.

– Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån.

Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.

– Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.

Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat.

– Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering.

Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig.

På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn.

Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är “korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats.

Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport.

NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ.

Kritiserade studier

Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.

– Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler.

Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.

Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet.

– Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

Benfrakturer

Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.

– I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.

Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.

– Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon.

Bencancer

En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.

Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.

Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.

Giftighet

Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för “ett farligt nervgift”.

För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.

I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom.

Risk-nytta-avvägning

Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.

Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser.

– För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet.

I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa:

Flera studier har visat att 3–5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.

Ur artikeln “Karies – världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars

– Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.

– Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.

– Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara – annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga.

För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.

– Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.

Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå.

– Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten.

Sammanfattning

Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.

Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.

Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.

Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.

De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.

Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut.

Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.

Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om.

LÄS MER:
► Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!