En äldre dam som swishat fel – eller ett lurigt bedrägeriförsök? Många sprider nu en varning från 2020 som innehåller fel om hur Swish fungerar.

Så här står det i kedjebrevet:

Igår blev jag uppringd av en äldre trevlig dam från Umeå som i misstag swishat 110 kr för en pizza till mig. Det skulle till hennes svåger. Hon bad mig swisha tillbaka summan.

Jag kollade telefonnumret och det stämde med hennes namn. Lyckligtvis läste jag en varning för flera veckor sedan om swish-bedrägeri där de på något sätt kommer åt bank-ID och tömmer kontona då man returnerar summan via swish.

Jag gjorde inget åt saken men fick en påminnelse via sms. Jag svarade att jag inte swishar pga bedrägerier men om hon ger sitt kontonummer för jag över beloppet. Hon återkom aldrig och nu finns inte hennes telefonnummer längre på hitta.se…. Så trovärdig och oskyldig som hon lät så förstår jag att det är lätt att gå i fällan.

Mina vänner i Sverige – var uppmärksam på detta.

Spritt kedjebrev på nätet

En av de mest spridda formerna av kedjebrevet är ett skärmdumpat inlägg som lades upp på Facebook 2020 och som nu har över 63 000 delningar.

Just nu sprids även andra skärmdumpade bilder på samma text.

Huruvida själva händelsen inträffat är omöjligt att avgöra, men det som får de flesta att dela historien vidare är påståendet om att bedragare på detta sätt kan komma åt att tömma ens konto.

Oro för något som är tekniskt omöjligt

Källkritikbyrån har i omgångar skrivit om liknande varningar och kedjebrev som spridits om Swish och fått samma svar av banker, Swish och Bank-id; det som beskrivs i kedjebrevet är inte tekniskt möjligt – det går inte att kapa någons bank-id på det sättet.

– Man kan inte göra dubbla inloggningar, alltså två identifieringar samtidigt, sade Charlotte Pataky, presstalesperson på Bank-id, till Källkritikbyrån ifjol.

“Ibland händer det att någon råkar swisha fel, och att swisha tillbaka samma belopp till samma namn och nummer man fick pengarna ifrån är ingen fara”, sade pressavdelningen på Swish.

Niklas Magnusson, pressansvarig på SEB, bekräftade detta:

– Precis som Swish säger så går det inte att kapa bank-id bara för att man gör en betalning via Swish, och det är samma information våra kunder får om de ställer denna fråga till oss. Om någon skulle ha swishat fel är det alltså ingen fara att swisha tillbaka samma belopp till samma namn och nummer man fick pengarna ifrån.

Kontrollera att det är samma nummer

Just att telefonnumret ska stämma är viktigt, annars riskerar du att bli del av bedrägerier som handlar om att tvätta pengar.

Även Nordea gav samma besked, att man kan swisha tillbaka, men att man ska vara uppmärksam på numret. Swedbank däremot skrev i ett mejl till Källkritikbyrån att de rekommenderar att inte swisha tillbaka pengar utan att först ta kontakt med banken.

Problemet med kedjebrev

Ett fåtal personer som sprider kedjebrevet vidare skriver uttryckligen att det inte är de själva som inlägget handlar om, medan andra bara delar texten som den är. Det lurar vänner och bekanta att tro att det här har drabbat just den personen.

Problemet med kedjebrev är att de sällan är aktuella eller korrekta.

Det är också problematiskt att folk kopierar och lägger upp kedjebreven utan att poängtera att det är en text från nätet. Facebook-vännerna kan få för sig att det inträffade dels hänt nu och dels hänt deras vän. Det gör att kedjebrevet får fart, eftersom människor tenderar att lita på sina vänner.

Källkritikbyrån har gjort en sammanställning av de mest spridda kedjebreven bland svenska användare i sociala medier – här hittar du den:

► Stora listan över kedjebrev på nätet

Aktiva och påhittiga bedragare

Tillbaka till Swish och bank-id: även om inte just detta stämmer så poängterar alla tjänsterna och bankerna att du ska vara uppmärksam när du blir kontaktad av någon okänd. Bedragare jobbar ständigt med att hitta nya sätt att komma åt personuppgifter och pengar.

– Öppna inte bank-id om en annan person ringer upp och ber dig göra det. Det är din värdehandling, likställt med ett pass. Du skulle aldrig låna ut ditt pass om någon okänd kom och bad om det, sade Charlotte Pataky.

Bank-id:s råd:

• Kontrollera alltid var du loggar in och vad du skriver under.

• Du ska aldrig använda bank-id på uppmaning av någon som kontaktar dig.

• Avbryt om du är minsta osäker.

• Om man misstänker att man är utsatt för bedrägeri eller bedrägeriförsök, kontakta din bank. Polisanmäl.

Här hittar du Bank-id:s tips kring bedrägerier i sociala medier.

Här hittar du SEB:s råd för att skydd mot bedrägerier.

Källkritikbyråns råd är att alltid försöka kontrollera så att det du delar vidare stämmer. Här hittar du tips och metoder för att undersöka det du ser på nätet:

► Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet
► Så går du snabbast från flödet till källorna
► Så spårar du på nätet

LÄS MER:
► Fel i kedjebrev om Swish: “Inte tekniskt möjligt”
► En Swish-varning att ta på allvar

Har du sett något spridas som du misstänker inte stämmer? Skicka in det till oss!