Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser – så här undviker du att gå på bluffen.

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB (”Odd Molly”) den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen – de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation
Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.

– Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.

Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.

– Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.

Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som “Going Out of Business Sales” och “ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin “Modell”, snarare än affärsverksamhet.

Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:
► Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.

Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.

Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret – ser den konstig ut?

Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.

Undersök sidan du misstänker är falsk – ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?

Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.

Så här står det på bluffsidan:

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?

Googla på whois och välj en tjänst.

När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.

Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.

Slutligen, ett par allmänna tips:

Hjälp inte bedragarna

∙ Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.
∙ Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.
∙ Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.
∙ Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.
∙ Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.
∙ De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.
∙ Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:
► Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:
► Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!