Granskning

Få märker att fejkade tweets är manipulerade – så här går det till

14 October 2022  |  |

Varför bry sig om vad någon faktiskt säger, när man kan fejka det i stället? Vi kollar på spridandet av manipulerade inlägg i sociala medier.

Photoshop går att använda för att ändra i texter. Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter

En del som debatterar politik får sina ord förvrängda genom att anonyma personer manipulerar bilder och ändrar i texten på deras sociala medier-inlägg och sprider det vidare. En av de som återkommande drabbas av detta är Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet.

– Folk hinner glömma bort mellan gångerna. När det dyker upp på nytt så blir det ett drev, och det kan pågå i flera dagar. Mitt namn kan plötsligt trenda på Twitter på grund av en sån här fejkad tweet, berättar Anders Lindberg för Källkritikbyrån.

I mitten av september spreds skärmdumpade bilder på vad som påstods vara Lindbergs Twitter-inlägg i sociala medier.

Skärmdump där innehållet är fejkat sprids i en grupp på Facebook.

I vissa fall delades bilderna i Facebook-grupper som benämner sig själva som grupper för politisk satir och skämt, men i andra fall i politiska diskussionsgrupper.

“Har Anders Lindberg helt tappat fotfästet i verkligheten eller har han drabbats av en psykos efter att S förlorat makten?”, skrev en man som delade bilden i en politisk debattgrupp 7 oktober.

Facebook-kommentar till det fejkade Twitter-inlägget.

En annan man delade bilderna i flera grupper:

Fejkat Twitter-inlägg på Facebook.

I kommentarsfälten var det ett stort flertal som inte uppfattade att inläggen inte var äkta. Andra skrev att Lindberg är en idiot och borde hålla tyst.

Kommentar på Facebook.

Även den moderata riksdagsmannen Jan Ericson delade vidare dessa fejkade Twitter-inlägg, något som Anders Lindberg påpekade:

I tråden försvarade sig Jan Ericson, men fick då kritik från bland annat Patrik Oksanen, debattör i försvars- och säkerhetsfrågor, som skrev: “Men Jan, hur kan du försvara att du sprider fejkade tweets?”. Andra skriver att Anders Lindberg får skylla sig själv.

Inlägg på Twitter.

Till sajten Dagens opinion sade Jan Ericson att det var “ett olycksfall i arbetet” och att han tyckte att det fejkade inlägget var så likt annat som Lindberg skrivit att han inte reagerade. Till Källkritikbyrån säger Ericson att fejkade tweets är ett problem.

– Vi har alla ett gemensamt ansvar att försöka motverka det eller sprida kunskap om när det sker, särskilt vi som är väldigt aktiva i sociala medier, säger Jan Ericson.

Hur stor kännedom tror du människor i allmänhet har om möjligheten att manipulera tweets på det här sättet?

– Ganska liten gissar jag. Jag hade inte själv kunskap om hur det görs innan jag uppmärksammades på det nyligen.

Så här kan man fejka inlägg

Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.

Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.

För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg:

Fejkat inlägg på Twitter – kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.

I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:

En annan metod är att gå in i koden på en sida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.

Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till och vi tar även upp det i det här avsnittet av UR-serien Källkoll Valet!

Ur Källkoll Valet 17 augusti 2022.

“En metod för att få tyst på folk”

Det har genom åren funnits en uppsjö av meme-bilder föreställande Anders Lindberg på nätet.

– Det är en del av den högerextrema altright-traditionen. De bilderna innehåller också ofta citat av mig, varav många är fejkade, säger Lindberg.

Kan du uppskatta hur många fejkade tweets som gjorts?

– Nej, det kan jag faktiskt inte. Jag har slutat att engagera mig i det här, det går liksom inte att göra någonting. När man själv går in och svarar så blir det en mycket större grej. Även etablerade personer sprider de här fejkade inläggen, och motiverar det med att de bara spred någonting. Det har hänt i tio års tid.

Facebook-kommentar till det fejkade Twitter-inlägget.

Lindberg tar upp aktörer som sajten Politiskt inkorrekt, föregångare till Avpixlat, i sin tur föregångare till dagens Samnytt.

– Det fanns ett nätverk kring Politiskt inkorrekt och de uppmanade de som vanligen fanns i kommentarsfältet på sajten att gå in och spamma hashtaggen #svpol. Det var en tempoväxling på svenska Twitter. I min värld spelade det en ganska stor roll, eftersom jag var måltavla på de här sajterna. Det gjorde att jag blev måltavla på Twitter också, vilket jag inte riktigt var innan.

Inlägg i en av grupperna på Facebook.

De som står bakom en del av de här sidorna skriver att det är satir. Vad tänker du om det?

– Jag köper inte det. Det här är en metod för att få tyst på folk. Det finns ingen humor, eller glimt i ögat, i det här. Det är klassisk altright-strategi. Syftet med är att det ska spridas som om det är äkta och att de ska kunna säga: “Haha, jag bara skojade”.

Han menar att poängen med skärmdumparna på de fejkade inläggen är att de ska spridas vidare och att det ska startas drev.

– Gör man det här mot en skribent som inte har Aftonbladet som en plattform så kan du ju förstöra den personen fullständigt. Ett ganska stort antal kvinnliga skribenter har bara försvunnit från den svenska offentligheten de senaste åren. Och så här har det hållit på i många år.

Inlägg i en av grupperna på Facebook.

Han påminner om hetsandet mot Centerpartiets partiledare Annie Lööf och om hur högerextrema krafter påverkar den allmänna debatten med exemplet drevet mot Åhléns luciabilder 2016, ett drev som visade sig delvis vara sprunget ur en sluten Facebook-grupp för svenska högerextremister.

Har drabbat flera i politiken

Jan Ericson (M) har också varit med om att någon utger sig för att vara honom på Twitter, då i form av konton med hans profilbild och snarlika användarnamn.

– Jag har minst två gånger senaste året drabbats av att någon gjort fejkade Twitter-konton och inlägg i mitt namn. Ett stort antal otrevliga och grova svar skrevs i andras trådar i mitt namn. Flera moderater på riksnivå har råkat ut för att folk gjort falska konton i våra namn, berättar han.

Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat andra som drabbats av fejkade inlägg och citat som påstås komma från dem, däribland Maria Malmer Stenergard (M), Isabella Lövin (MP) och Hanif Bali (M).

Från början är citat i bilder ett bekant grepp från till exempel valaffischer. Någon säger en slogan och tittar…

Posted by Källkritikbyrån on Tuesday, August 31, 2021

Även den som ställer sig frågande till om en tweet är äkta kan ge den spridning och det gäller särskilt de med många följare. I början av augusti spred den moderata riksdagsmannen Lars Beckman vidare en manipulerad bild av en SVT-artikel tillsammans med frågan om det var “en skicklig fejk” eller på riktigt. Han fick kritik av bland annat journalisten Kolbjörn Guwallius:

Sammantaget: Även i grupper som parodierar politiker och debattörer så verkar de som kommenterar inte alltid uppfatta huruvida citat och inlägg är manipulerade eller äkta.

Det finns skäl att skärmdumpa saker i sociala medier, till exempel för att dokumentera inläggen om de skulle plockas ner, eller för att man vill diskutera något utan att länka till inlägget. Men, att det är lätt att manipulera bilder gör att ett skärmdumpat sociala medier-inlägg bör betraktas med stor försiktighet.

Du bör alltid söka upp ursprungskällan själv till exempel genom att söka på delar av citatet med citattecken runt – eller rubriken om det rör sig om en skärmdump som föreställer en artikel.

Här hittar du genomgångar av hur du gör det enkelt och lätt!

► Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet
► Så går du snabbast från flödet till källorna
► Så spårar du på nätet

Vill du ha mer tips på hur du själv kan kolla upp saker så kika bland våra guider.


Har du sett något spridas som du misstänker inte stämmer? Skicka in det till oss!