Granskning

Experter: Förvillande påståenden i Framgångspodden

4 February 2022  |  |

Veckans avsnitt av Framgångspodden har väckt uppseende och många har undrat om det som togs upp i podden stämmer eller inte – här är vår genomgång.

Inlägg på Alexander Pärleros Facebook-sida.

Framgångspodden beskrivs som Sveriges största intervjupodd och når en stor publik. I det senaste avsnittet intervjuar programledaren Alexander Pärleros författaren Katarina Gospic och avsnittet har titeln Den censurerade pandemin.

Inslaget har fått kraftig kritik, men även hyllats i kommentarsfälten.

Källkritikbyrån hittar i det 82 minuter långa inslaget flera påståenden som antingen är felaktiga eller missvisande. Det går inte att ta upp allt som sägs, utan vi har fått göra ett urval.

Det inklippta tv-inslaget

Vi börjar i det klipp som används för att locka lyssnare till podden:

Filmen på Instagram har nu tagits bort.

Det är ett utsnitt ur podden där Alexander Pärleros ställer sig frågan:
“Varför vill man att alla ska ta vaccinet och inte bara de i riskgrupper?”
Katarina Gospic säger: “Jag tänker att vi låter Dr Mikael svara på den frågan.”

Därefter klipper de till ett avsnitt av Nyhetsmorgon i TV4 2018, där Mikael Sandström, känd som Dr Mikael, svarar på en annan fråga och säger: “Pengar!”

Inlägg på Alexander Pärleros Instagram-sida.

Vare sig Mikael Sandström eller TV4 hade blivit tillfrågade om Framgångspodden och Alexander Pärleros fick använda klippet.

– Det är ju ett upphovsrättsintrång och en förvanskning av fakta. TV4 har kontaktat jurister och söker Alexander, sade Mikael Sandström på torsdagen.

Här är inslaget i sin helhet:

I TV4-inslaget 2018 uttalar sig Sandström om läkemedelsbranschen, efter en rapport från världshälsoorganisationen WHO om korruption, främst i utvecklingsländer.

– Det här är ryckt ur sin kontext, fullständigt. Vi pratade om fenomenet korruption inom läkemedelsbranschen, bland annat att länder i tredje världen får sekunda varor och så vidare. Det hade ingenting med vaccin att göra. Vid något tillfälle säger Alexander att mediciner och vacciner är samma sak, och det är det ju inte.

Vad tycker du om att du används på det här sättet?

– Det är både överraskande och jag tar avstånd från det. Jag trodde inte att de skulle göra ett sånt flagrant övertramp. Det skadar ju på riktigt.

Vad är din faktiska ståndpunkt när det gäller vaccin?

– Vaccin är, som jag ser det, människans största uppfinning alla kategorier. Det har räddat miljarder människor. Man får tycka vad man vill, men de har ju gått över gränsen när de blandar in mig och andra som inte sagt ja, och man har ryckt saker ur sitt sammanhang, avsiktligt! Jag häpnar. Jag trodde inte att det var så låg nivå.

Mikael Sandström berättar att han varit chef på en avdelning för intensivvård av covidpatienter sedan 2020 och tar väldigt illa vid sig av förvanskningar i syfte att så tvivel om vaccin.

– Jag har ju sett det här på så nära håll man kan att det blir löjeväckande att prata om att det inte hjälper. Liksom: vatten är vått, om jag uttrycker mig så. Det går inte att hävda något annat.

Klippet på Instagram plockades ner under torsdagen, men låg kvar på Facebook på fredagen.

Immunförsvaret

Vid ett tillfälle i podden beskriver Katarina Gospic immunförsvaret som en armé med många olika sorters vapen – AK-4:or, granater, stridflyg, granater. Hon menar att man med vaccinet bara får en av dessa saker – pansarvagnar, och jämför det med att ha genomgått infektionen:

45.34 in i podden: “Och där får du ju väldigt bra förutsättningar när du får tusen olika vapen, för då måste viruset ha tusen olika mutationer för att komma runt vartenda ett av de här vapnen, medan om du bara har en stridsvagn så måste ju viruset bara komma på en grej – hur tar jag mig runt stridsvagnen? Och alla som bara har stridsvagnar när viruset ändrar sig kommer att vara mer sårbara då.”

Men liknelsen avfärdas av Mikael Sandström:

– Det är inte ens en förenkling, det är en felaktig beskrivning. Hon har försökt ta ett käckt exempel, men det blir inte bra, det är missvisande. Det är inte så att folk förstår lättare, utan folk missförstår lättare, och då har man ju inte lyckats med sin uppgift. Då skadar det i stället och då ska man hålla käften innan man gör det.

Han får medhåll om exemplet från Anders Björkman, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet.

– Det är en förvillande och felaktig liknelse.

Björkman förklarar med uttrycken från exemplet:

– Viruset muterar inte mot enstaka vapen, till exempel en stridsvagn eller antikroppar, i stället för andra vapen, till exempel granater eller T-celler. Viruset muterar så att det byter skepnad, vilket innebär att det syns eller upptäcks sämre, så att alla vapen blir mindre träffsäkra.

Hamburgeföretag

Katarina Gospic jämför Pfizers publicering i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of medicine i december 2020 med att ett hamburgeföretag skulle publicera en studie om att hamburgare är jättebra för hälsan.

13.30 in i podden:
“Bara där måste vi inse att detta är ett företag som vill ha ut en produkt ut i världen, och de sponsrar hela den här studien. Och om vi gör ett litet tankeexperiment här så tänker vi att det fanns ett hamburgeföretag som ville visa världen att hamburgare är jättebra för hälsan, och så läser vi en sån här studie där de försöker få till det…”

Hon frågar om en kritiker i det läget skulle kallas “antihamburgare”.

Programledaren Alexander Pärleros kommenterar: “Det är korrupt, att de bolagen som vill ha ut pengarna, tjäna pengarna, gör studierna.”

Här finns en mängd invändningar: dels är Pfizer är inte de enda som studerat vaccinerna, utan det har många forskare gjort sedan dess.

– Det har gjorts en mängd uppföljande studier runtom i världen, oberoende av Pfizer, som visar vaccinets effektivitet och säkerhet, och dessutom bidragit till förståelsen för immunförsvarets respons efter vaccinet vid olika virusvarianter, säger Ali Harandi, vaccinforskare vid Göteborgs universitet.

Dels har vetenskapliga tidskrifter principer för vad de tar in och publicerar. Gospic verkar mena att en humbugstudie om hamburgares förträfflighet utfört av ett hamburgeföretag skulle tas in av The New England Journal of Medicine.

Sedan innebär inte en publicering i en vetenskaplig tidskrift att ett vaccin eller ett läkemedel godkänns för allmänt bruk, utan det ska godkännas av läkemedelsmyndigheter. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om ansökningsprocesser och tillsyn av vaccintillverkning här.

– För att få ett läkemedel godkänt måste den som tillverkar det kunna visa både effekt och säkerhet i den målgrupp som ska använda läkemedlet. Det betyder i det här fallet att läkemedelstillverkaren är skyldig att genomföra kliniska studier. Det är inte därför konstigt eller unikt att det är tillverkarna som har gjort studierna, säger Charlotta Bergquist, gruppchef på Läkemedelsverket.

På fredagen gick Pfizer i Sverige ut med ett allmänt hållet bemötande av några av poddens påståenden.

Riskreduktion

Katarina Gospic menar att det är “siffertrolleri” att benämna vaccin som 95 procent säkert. Hon tar upp Pfizers studie där 8 av ca 18 000 personer fick covid-19 i den vaccinerade gruppen. Samma siffra i den ovaccinerade gruppen var 162. Hon menar att om man i stället sagt att skillnaden var 0,04 procents risk att få covid-19 i den vaccinerade gruppen och 0,88 procents risk i placebogruppen så hade det tagits emot annorlunda.

Gospic pratar om detta 18.10 in i podden:
Programledaren: “Alltså mindre än en procent hjälpte det? Vilket typ inte är någonting? Inte mycket i alla fall, ytterst lite. Nä, men det är klart att säljarna på Pfizer skulle säga “du jag tror att vi slipar till den där siffran lite grann, och slänger in den, kör på 95:an i stället än den riktiga siffran, att det hjälper en procent bättre, fast eventuellt också med ett gäng biverkningar.”

Men det här är en helt missvisande bild, enligt experter.

– Denna skillnad är något som de som sprider missvisande information om vaccin ofta hakar upp sig på. Absolut riskreduktion varierar utifrån smittspridningen, och det var förhållandevis låg smittspridning under en stor del av den period då till exempel Pfizers och Modernas fas 3-studier genomfördes, säger Jonathan Cedernaes, docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Kommentar på Twitter.

De här olika sätten att räkna, antingen i absolut risk eller relativ risk är enligt Katarina Gospic en fråga om vilket “narrativ” man vill berätta, men enligt experterna i stället en fråga om olika måtts lämplighet för olika sammanhang.

Absolut risk handlar mycket om hur lång tid en studie pågår, säger Anna Törner, statistiker på konsultbolaget SDS Life Science.

– Vi har en kontrollgrupp för att veta hur många som skulle ha fått covid om de inte fått vaccinet. Och vaccinet har i den här studien minskat antal covidfall från 162 i kontrollgruppen till 8 i vaccinguppen. Utan vaccinet hade den gruppen också haft cirka 162 covidfall, men vaccinet tog bort 95 procent av fallen.

Törner förklarar:

– För att få statistisk kraft i sådana här studier så måste man observera ett visst antal personer som blir sjuka i den vaccinerade och den ovaccinerade gruppen. Och då finns det två alternativ; antingen gör man en mindre studie som går över längre tid eller så gör man en knökstor studie under kortare tid för att nå tillräckligt många observationer.

I fallet med covidvaccinerna så prioriterade man snabbhet.

– Men man kompenserade det genom att göra väldigt stora studier med supermånga deltagare. Därmed blir absolut-effekten på 0,84 procent låg men också irrelevant.

Varför?

Hon ber oss föreställa oss att den här studien med 18 000 personer hade hållit på dubbelt så länge. Då hade siffrorna blivit annorlunda. Dubbelt så många, alltså 16 personer, hade drabbats av covid i den vaccinerade gruppen och 324 i placebogruppen, allt annat lika. Den absoluta riskreduktionssiffran hade varit en annan, men den relativa effekten varit densamma. Vaccinet hade fortfarande haft 95 procents effekt, alltså tagit bort 95 procent av covidfallen som annars skulle ha hänt.

Enligt Charlotta Bergquist, gruppchef på Läkemedelsverket, är absolut riskreduktion och relativ riskreduktion två mått som passar olika bra beroende på vilket sammanhang det gäller:

– Vacciner till skillnad från läkemedel ges i förebyggande syfte, det vill säga innan man blivit sjuk. Absolut riskreduktion används med fördel för läkemedel som ges till personer som redan är sjuka för att se på effekten hur många som blir bättre. Alltså, alla är sjuka, hur många blir bättre? Det är därför mer relevant att titta på relativ skyddseffekt för vacciner. Det är 95 procent mindre risk att jag blir sjuk om jag är vaccinerad än om jag inte är det. Risken att bli sjuk varierar ju förstås med andra faktorer, som hur stor smittspridningen är, hur mycket jag isolerar mig, och så vidare. Vacciner är ett sätt för mig att minska min risk att bli sjuk.

Jacob Gudiol, som nyligen utsetts till Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning går igenom absolut och relativ riskreduktion på sin blogg Om corona.

Påståenden från en kanadensisk grupp

Jacob Gudiol har även gått igenom påståendena i Framgångspoddens avsnitt på sin blogg Om corona.

Han noterar hur Katarina Gospic ser ut att ha tagit väldigt mycket inspiration direkt från en video från några som kallar sig för “Canadian Covid Care Alliance”, en video som också gruppen Läkaruppropet lagt upp på sin sida.

Filmen innehåller en mängd påståenden som inte stämmer och dessa har blivit granskade i olika omgångar:

► Nyhetsbyrån AFP: Video repeats false claims about safety of Pfizer’s Covid-19 vaccine
► Lead stories: Pfizer COVID Inoculations Are NOT Doing ‘More Harm Than Good’ As Canadian Anti-Vaccine Group’s Presentation Charges
► Politifact: Claim that Pfizer data shows vaccine does more harm than good is Pants on Fire
► Genomgången på Jacob Gudiols sida Om corona

Ett par av påståendena berörs också i en intervju med medicinjournalisten Amina Manzoor som gjordes en vecka efter Framgångspoddens avsnitt. Här hittar du det.

“Ingredienslistan”

I podden påstås att innehållet i vaccinerna inte är känt, men det stämmer inte. Det finns på europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och på den amerikanska motsvarigheten CDC:s hemsidor.

Så här står det i databasen FASS:

Innehållsdeklaration
Den aktiva substansen heter tozinameran och är ett mRNA-vaccin mot covid‑19. Efter spädning innehåller injektionsflaskan 6 doser à 0,3 ml med 30 mikrogram tozinameran vardera.

Övriga innehållsämnen är:

((4‑hydroxibutyl)azandiyl)bis(hexan-6,1-diyl)bis(2‑hexyldekanoat) (ALC‑0315)
2‑[(polyetylenglykol)-2000]-N,N-ditetradecylacetamid (ALC‑0159)
1,2-distearoyl-sn-glycero-3-fosfokolin (DSPC)
kolesterol
kaliumklorid
kaliumdivätefosfat
natriumklorid
dinatriumfosfatdihydrat
sackaros
vatten för injektionsvätskor
natriumhydroxid (för pH-justering)
saltsyra (för pH-justering)

På Läkemedelsverket så har man haft tillgång till alla detaljer om innehåll i vaccinet. inklusive metoder som används för att säkerställa att det är korrekt innehåll och mängd, enligt Charlotta Bergquist.

Olika åsikter i kommentarsfältet på Facebook.

Forskningsfusk?

Katarina Gospic tar upp ett avslöjande i The BMJ i höstas där en visselblåsare berättade om stora brister hos en underleverantör till Pfizer.

Därefter skrev Lead stories, en av våra kollegor i det internationella faktagranskarnätverket IFCN, om BMJ:s publicering där de bland annat skrev att visselblåsaren jobbade på testplatsen i två veckor och inte med vaccinförsöken. Lead stories tar upp att medicinska experter inte ansåg att oegentligheterna var tillräckligt stora eller allvarliga för att påverka resultatet av studien.

Det har sedan utbrutit en fejd mellan BMJ och Lead stories och det har pågått en diskussion om vilken tyngd uppgifterna ska ges.

Den anklagade underleverantören hade hand om tre av 153 testplatser.

Men detta får till exempel Framgångspoddens lyssnare inte veta, eller vad som hände kring de här anklagelserna.

Alexander Pärleros verkar hävda att Pfizer fuskat medvetet.

23.52 in i podden säger han: “Det är ju sånt där som sker. När man gör saker för pengar, då styr man det åt sitt eget håll.”

Just Pfizer-studien har det spridits en hel del felaktiga påståenden kring den senaste tiden – här kan du till exempel läsa en granskning:

► Nyhetsbyrån AFP: Video repeats false claims about safety of Pfizer’s Covid-19 vaccine

Gospic tar också upp att patienterna i placebogruppen så småningom erbjöds att vaccinera sig och säger att företaget därmed “vaccinerade bort delar av sin kontrollgrupp”.

Experter har påpekat att det här är vanligt.

– Man beslöt att erbjuda vaccin till de som fått placebo i studien när man sett så stor skyddseffekt av vaccinet att det anses oetiskt att låta placebogruppen vara oskyddad längre. Detta är helt i enlighet med de regler som finns för kliniska studier, och som främst syftar till att tillvarata de personers intressen som deltar i studien, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket.

Den effektanalys som ligger till grund för godkännandet av vaccinet gjordes när studien var blindad och med placebogrupp, enligt Läkemedelsverket.

VAERS

Katarina Gospic har blandat ihop det amerikanska inrapporteringssystemet för vaccin, VAERS, med den privata sajten OpenVAERS.

01:04:16 in i podden säger hon: “En av de mest intressanta graferna som jag någonsin sett finns på nånting som kallas Open VAERS och det är alltså rapporteringssystemet i USA, dit man rapporterar vaccinbiverkningar.”

VAERS står för Vaccine Adverse Event Reporting System, ungefär “inrapporteringssystemet för ofördelaktiga effekter av vaccin” och sköts av det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC.

Här hittar du två granskningar som tittar närmare på OpenVAERS:

► Logically: California Woman Behind Anti-Vax Site Outperforming Government Database
► Logically: How Does OpenVAERS Misrepresent Data?

Det finns mycket att säga om inrapportering av misstänkta biverkningar – här har till exempel Factcheck.org skrivit om det höga trycket på just VAERS:

► Factcheck.org: Increase in COVID-19 VAERS Reports Due To Reporting Requirements, Intense Scrutiny of Widely Given Vaccines

Missfall, cancer

Katarina Gospic säger i podden att det finns forskare och läkare som ser saker, men inte vågar rapportera det och påstår att det finns en ökning av cancer, inflammatoriska sjukdomar i nervsystemet och missfall.

01:07:40 in i podden säger hon: “Man försöker mörka det här.”

Men det här är alltså inget belagt. Påståendena har faktagranskats tidigare – det kan du läsa om här:

► Politifact: Numbers were based on faulty data, military spokesperson says

Jonathan Cedernaes, docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet, har under pandemin varit drivande i Facebook-gruppen Covid19 Svenska läkargruppen där läkare diskuterat och analyserat nya forskningsrön, med stort fokus just på covid-19-vaccinen. Han lyfter fram flera studier:

– Påståendena om ökad risk för missfall och cancer efter vaccinering stämmer inte heller. Det finns ingen forskning som stöder det. Vad gäller missfall har vi tvärtom sedan tidigt vetat att covid-19 ger en ökad risk för svåra utfall och behov av sjukhusvård hos gravida. Det är även därför som CDC, och kort därefter WHO, tidigt rekommenderade gravida att vaccinera sig. Att vaccinet är säkert och effektivt för att reducera risken för symptomatisk och sjukhuskrävande covid-19 även hos gravida har bekräftats i stora studier.

Vi kliver ur genomgången av påståenden och tittar närmare på spridningen som avsnittet har fått.

Men först: väldigt mycket uppgifter om vaccin och covid-19 har cirkulerat under pandemin och det finns en enorm mängd artiklar och faktagranskningar som gjorts. Vi vill därför tipsa dig som ser något som du undrar över att testa att skriva in sökord och orden “fact check” i en sökmotor som ett av stegen när du undersöker påståenden.

Här är två guider till bra steg att ta när du söker information:

► Guide: Sökmotor-tricks för dig som letar svar på nätet
► Guide: Så går du snabbast från flödet till källorna

Samt en genomgång av vanligt förekommande begrepp:

► Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten

Avsnittet har fått väldigt stor spridning i sociala medier. Alexander Pärleros inlägg på Facebook hade till exempel setts i människors Facebook-flöden nära en miljon gånger på fredagen.

Mottagandet bland lyssnare har varit blandat.

Kommentar på Facebook.

I kommentarsfälten har poddavsnittet fått en stor mängd hyllningar. I podden och de medverkandes egna kommentarsfält är det väldigt många som uttalar sig positivt.

Kommentar på Facebook.

Alexander Pärleros har, som han själv förutspår i podden, också fått mycket kritik i offentligheten för avsnittet.

Statsepidemiolog Anders Tegnell kallade påståendena i podden om forskningsfusk för “allvarliga och felaktiga” på torsdagens pressträff. Att detta skedde samt rapporteringen i medier verkar Alexander Pärleros här tolka som att avsnittet “fått igång en dialog”.

Poddplattformen Acast valde att stoppa all reklam för avsnittet. “Vi vill skydda våra annonsörer”, skriver Acast till sajten Breakit.

Expressens medicinreporter Amina Manzoor ställde sig frågan varför Pärleros inte bjöd in en riktig forskare och noterar att Gospic inte publicerat forskningsresultat sedan 2014.

Katarina Gospic presenteras brett i medier som hjärnforskare och har bland annat sommarpratat i Sveriges radio. Det står på kontaktsidor och Wikipedia att Katarina Gospic är utbildad fysiolog, medicine doktor och disputerad i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm.

Framgångspodden togs även upp i podden Mediepodden på fredagen:

På onsdagen intervjuades medicinreportern Amina Manzoor i Loungepodden och går också igenom de olika påståendena i avsnittet av Framgångspodden.

Källkritikbyrån har sökt Alexander Pärleros och Katarina Gospic men inte fått något svar.

Uppdatering 9 februari: Fler faktagranskningslänkar och ett segment har lagts in i artikeln angående “Canadian Covid Care Alliance” och OpenVAERS. Loungepoddens intervju med Amina Manzoor har tillkommit.


Om du vill läsa mer om Källkritikbyrån och hur vi arbetar hittar du det här.

Tipsa oss gärna om andra saker du vill att vi ska granska!

Vi tipsar i gengäld om hur du själv kan söka på nätet på bästa sätt:

► Så går du snabbast från flödet till källorna
► Så spårar du filmer på nätet
► Så här granskar du en bild
► Så hittar du borttagna saker på nätet
► Så kollar du en bild i mobilen

Och om våra övriga guider, som du hittar här.