22 kronor för en Dyson-dammsugare stod det i annonsen på Facebook – sedan drogs nära tusen kronor från Birgitta Thorsells konto. Nu vill hon varna andra för bluffmakarnas metoder.

Under hösten har bedragare spridit bluffannonser på Facebook. Dammsugare av märket Dyson kostar vanligtvis många tusen kronor men nu erbjöds de till det ringa priset av 22 kronor.

Så här står det i inläggen:

Lidl har sagt upp sitt avtal med Dyson och erbjuder nu alla kvarvarande Dyson v15 dammsugare för endast 1,99 euro för att tömma lagret.

Blufferbjudande på Facebook

70-åriga Birgitta Thorsell var en av de som föll för bluffen. För henne var kommentarsfältet avgörande för att hon skulle släppa på garden, berättar hon för Källkritikbyrån.

– Jag var inne och tittade på kommentarerna och det var jättemånga som skrivit. Det gick så bra och så fort och det är ingen fejk, sa de.

I kommentarsfältet till bluffannonsen ser alla mycket riktigt ut att vara nöjda med sina produkter. Några ställer frågor om det verkligen fungerar och får jakande svar av andra. Så här skriver en kvinna:

Jag förstår inte hur de kan ha råd att sälja den här dammsugaren för 1,99 euro.

Hon får svar av en annan kvinna:

Vi ringde kundtjänst och de förklarade för oss vad som pågick: Lidl har sagt upp sitt kontrakt med Dyson och erbjuder nu de återstående dammsugarna rensa stora lager. Vi kan köpa dem för bara 1,99 euro. Jag har redan lyckats få paketet.

Kommentar till bluffannons på Facebook

Så här skriver en annan person:

Min passion för nya saker fick mig att ta en risk. Jag var rädd att det var en bluff. Men efter 4 dagar hade jag redan fått min dammsugare.

Kommentar till bluffannons på Facebook

Men kommentarsfälten är en del av skådespelet som bedragarna sätter upp för att luras och de här kommentarerna upprepas ordagrant i flera av de olika bluffannonserna för Dyson-dammsugare på Facebook. Samma annonser finns även på engelska, tyska och spanska.

Om man klickar sig vidare från Facebook-annonsen så kommer man till en webbsida som ser ut att tillhöra Lidl, men också den är en kuliss.

Birgitta hade sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa.

– Det som jag gjorde, som jag egentligen aldrig gör, var att lämna kortnumret.

När Birgitta lite senare var inne på sitt bankkonto så såg hon att det dragits 971 kronor.

– Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag.

Birgitta beskriver sig som generellt försiktig och har läst och sett mycket om säkerhetstänk i sociala medier.

– Ja, väldigt försiktig, säger jag nu när jag har åkt på det där. Men jag brukar aldrig beställa någonting och lämna kortnumret, utan jag går alltid genom Klarna. Jag svarar egentligen aldrig i telefon på nummer som jag inte känner igen.

Men hur kommer det sig då att det ändå hände?

Birgitta säger skrattande:

– Jag vet inte vad som hände. Jag ville ha en sån där dammsugare! Det var en längtan. Ett infall. Och så just de där texterna, där de skrev att det inte var någon bluff.

Facebook-kontona som skriver kommentarer till de här bluffannonserna ser i många fall inte ut att vara nystartade bluffprofiler utan har många bilder och en lång historia bakåt i tiden. De är sannolikt kapade konton, som bedragarna kommit över tidigare.

När bedragaren ska utföra sin nya bluffkampanj så används de kapade kontona som stödtrupper för att få bluffen att se mer verklig ut.

Vill varna andra

Det första Birgitta Thorsell gjorde när hon såg att det dragits pengar var att ringa sin bank och spärra bankkortet. Hon har fått göra en kortreklamation och förhoppningen är att hon ska få tillbaka pengarna.

Hon är inte ensam. Fler har hört av sig till Källkritikbyrån om att de blivit lurade och i början av året varnade Lidl sina kunder för bluffannonserna.

Hugo Laigar, presskommunikatör på Nordea, berättar om den här typen av bedrägeri.

– Med verifiering genom till exempel Bank-ID hos det bedrägliga företaget registrerar du omedvetet en prenumeration som först tar ett litet belopp från ditt konto som kortet är kopplat till och därefter ett större.

De banker som Källkritikbyrån hör av sig till uppmanar alla drabbade att höra av sig direkt och göra en kortreklamation, samt polisanmäla händelsen.

Kan man få tillbaka pengarna?

– Det går tyvärr inte att säga generellt om huruvida det går att få ersättning, utan det är alltid en individuell prövning som vi gör enligt omständigheterna i det specifika fallet, säger Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank.

Han tipsar om sajten Konsumenternas där det står så här:

Om någon tar pengar från ditt konto utan ditt medgivande, är huvudregeln att du inte ska behöva stå för något belopp själv. Men det finns vissa situationer där du riskerar att själv bli betalningsskyldig.

Även om du blivit bestulen eller utsatt för bedrägeri kan du själv få stå för obehöriga uttag som skett från ditt konto. Till exempel om du inte skyddat din kortkod eller lämnat ditt kort obevakat. Eller om du blivit utsatt för ett telefonbedrägeri och lurats att släppa in någon obehörig i din internetbank. Då anses du ha varit grovt oaktsam eller särskilt klandervärd. 

Från Konsumenternas.se

Samma besked får vi från flera av bankerna.

– Det beror på vilket slags bedrägeri man blivit utsatt för. Bedrägerioffer kan ha rätt till ersättning, samtidigt är omständigheterna i varje enskilt fall olika och behöver utredas och bedömas var för sig. Därför råder vi våra kunder att ringa oss direkt samt att alltid polisanmäla, säger Johanna Helsing Martin, pressansvarig på SEB.

Birgitta Thorsell vill varna andra för bluffen.

– Man lär sig av sina misstag. Jag kommer aldrig någonsin att göra något sånt här igen. Jag kommer verkligen att kolla upp saker.

Birgitta berättar att hon sökt på “erbjudande från Lidl” och hittat en av Källkritikbyråns artiklar om Lidl-bluffen.

Vi har skrivit ett stort antal artiklar om nätbedrägerier genom åren och tog upp frågan i boken Viralgranskarens handbok 2018 – här hittar du utdrag ur boken!

Kolla upp sidan – steg för steg

•  Kolla om sidan är nystartad.
•  Kolla antalet följare.
•  Är det ett känt företag?
•  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.
•  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.
•  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan “Sidtransparens”.
•  Undersök bilder.

Så här gör du det:
► Så här granskar du en bild
► Så kollar du en bild i mobilen
► Så söker du på filmer och videoklipp

Hjälp inte bedragarna

∙ Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.
∙ Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.
∙ Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.
∙ Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.
∙ Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.
∙ De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.
∙ Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:
► Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!